FINA SVENSKA FRAMGÅNGAR NÄR VM i 505
AVGJORDES I LA ROCHELLE, FRANKRIKE
VM var detta år mycket populärt och hade lockat många deltagare,
maximalt antal 87st, kanske beroende på platsen La Rochelle en vacker kuststad vid
franska atlantkusten ca 40 mil söder om Paris. Bland deltagarna noterades fyra tidigare
världsmästare, åtskilliga europamästare samt framgångsrika seglare från andra
klasser.
FORMULA 1 VM i 505 samlar alltid många duktiga seglare kanske beroende på att 505'en av
många anses som seglingens formula 1. Paul Elvström har för intet kallat jollen som sin
favoritbåt.
Båten som är 505 cm lång, lätt
överriggad med ett kanotformat skrov med plan avslutning gör den mycket livlig och snabb
(LYS=1,23) och dessutom mycket fysiskt krävande. Trots detta har klassen en stor
åldersspridning, från tonåringar till rutinerade gamla seglarpensionärer som
exempelvis fransmannen Marcel Buffet 64 år. Internationellt sett seglar man jolle
betydligt längre än vad som är vanligt i Sverige, där höjda ögonbryn möter en om
man seglar jolle över fyllda 25.
FÖR-VM VM:et föregicks av ett för-VM vilket också var öppna franska
mästerskapen och hade lockat 135st deltagare. Under för-VM brukar de olika
besättningarna testa sin utrustning för att ha den i optimalt skick till VM.
Seglingarna utkämpades i 4-12 m/s
vind och vanns av världsmästarna från -84 australiensarna Dean Blatchford/Tom Woods.
Bäst bland svenskarna blev Bergström/ Holmberg med en 6:e plats.
Som alltid före ett VM är det
mycket spekulationer och allmänna psykningar. Skall australiensarna, vilka vunnit VM de
senaste åren, vinna. Med två tidigare världsmästare i gruppen samt vinst under för-VM
var de kanske favoriter. Australiensarna seglar enligt lite andra principer än vad som
varit vanligt bland europeerna. Löst ansatt rigg vilken de lutar kraftigt bakåt i
hårdvind. Vissa europeer & amerikanare hade inte stått emot pressen utan köpt
australiensiskt material.
Bland europeerna fanns även
favoriter kanske främst Peter Colclough/Harold Barnes. Peter, tidigare trefaldig
världsmästare och otalig 2:a, gjorde dock inte bra ifrån sig under för-VM men brukar
alltid dyka upp när det gäller. I den amerikanska gruppen, Howard Hamlin/Jay Glaser
vilka inte haft en placering sämre än 10 i någon delsegling de senaste VM-åren eller
skulle rentav en svensk lyckas. Svenskarna har under många år haft flera bland de 10 men
aldrig någon världsmästare.
VM Dags för VM. Nu skulle allt vara klart, inga mer förberedelser, den sista
finslipningen gjord. Hela VM:et avgjordes i medelvind med tämligen likartade
förhållanden, det föreföll som om ena kanten nästan alltid lönande sig.
SEGLING 1 Redan från första seglingen började toppbesättningarna skönjas. Svenskarna var
också väl framme. Vann gjorde engelsmännen Chris Lewis/Russel Peters med gamle
trefaldige världsmästaren Colclogh/Barnes på andra plats. Bergström/Holmberg tycktes
också ha hittat farten med en fin 3:e plats. Australiensarna även de fint placerade med
en 4:e och 6:e plats. Övriga svenskar fint med 8:e plats för Nilsson/Peterson, 10:e
Rosén/Wenrup och Bergström/Zachrisson på 11:e. Segling 2 blev en fin svensk framgång
med vinst för Bergström/Holmberg dock var som vanligt den gamle uven Colclough/Barnes
uppe och slutade som tvåa. Bergström/Zachrisson blev bäst bland de övriga svenskarna
med en fin 9:e plats.
Medelvinden höll i sig och det
tycktes passa svenskarna för även tredje dagens segling slutade med svenskt i topp.
Denna gång genom Bergström/Zachrisson med Rosén/Wenrup som tvåa. Bergström/Holmberg
vilka ledde inför tredje dagens segling råkade ut för ett litet missöde i starten. De
blev hårt pressade just då de skulle gå ut ur grinden och råkade kollidera med en
fransman med diskvalicering som följd. Detta skulle visa sig få ödesdigra följder
inför avslutningen. Colclough/Barnes var som vanligt uppe och slutade fyra.
REVANSCHSUGNA Uppladdade efter misstaget seglade Bergström/Holmberg mycket fint och vann
fjärde och femte seglingen. Colclough/Barnes gjorde som vanligt inga misstag och
placerade sig fint med en 11:e och en 2:a plats.
SVENSK VÄRLDSMÄSTARE? Skulle vi äntligen få en svensk världsmästare? Bergström/Holmberg ledde
med sina 5.7 poäng stort men hade tyvärr en diskvalifikation i serien. Colclough/Barnes
med 17 pooäng klar tvåa med en möjlighet att vinna. Bland övriga svenskar låg
Bergström/Zachrisson 4:a och Rosén/Wenrup på 6:e plats dock var poängställningen här
tät och det gällde att placera sig fint sista dagen.
Stämningen var sålunda hög i
svensklägret och de flesta trodde nog att vi äntligen skulle få en svensk i topp. Det
fanns dock ett orosmoln. Colclough/Barnes hade en möjlighet att vinna men då måste
Bergström/Holmberg komma sämre än 23:a. Med sin fina jämna serie hade de en möjlighet
att segla ned svenskarna. Inte en omöjlig uppgift i detta stora jämna fält. För de
andra två välplacerade gällde det också att få topplaceringar. Allt var upplagt för
en gastkramande avslutande segling.
AVGÖRANDET Vinden hade som vanligt medelstyrka. Generellt borde det vara en fördel
för svenskarna som haft fin fart i denna vind, men för uppgörelsen mellan Bergström
och Colclough hade det nog ur svensk synvinkel varit bättre med lite hårdare vind då
det kan vara svårare att få grepp om någon i hårdare vind.
Redan före start stod det klart att
engelsmännen tänkte göra ett försök att segla ned svenskarna. De båda båtarna
cirkulerade kring varandra under Bergström/Holmbergs försök att komma loss. Precis
före start försökte svenskarna accelerera sin båt när de gick ur grinden men
Colclough/Barnes var där och lyckades få ett perfekt läge precis i lovart något
framför de svenska. Det enda som fanns att göra var nu att försöka slå sig loss.
Tyvärr hade Krister och Magnus inte seglat ihop så länge med den följden att de slog
tekniskt sämre än engelsmännen. De fick sålunda åka med första kryssen med
engelsmännen i lovart med fladdrande fock. Förstakryssen blev en katastrof, sist att
runda kryssmärket.
UPPSEGLINGEN Efter rundningen släppte engelsmännen greppet. Svenskarna gjorde nu två
suveräna slörar och var nu runt 50:e plats. På efterföljande kryss seglade de sedan
åt babord vilket denna gång var en stor fördel. Följande varv gick även det mycket
bra. När de slutligen skulle gå ut på slutkryssen hade de närmat sig sitt mål och
låg 25:a, ytterligare endast 3 placeringar och de skulle bli världsmästare. Tyvärr
hade även engelsmännen seglat upp sig och låg fortfarande före. De insåg hotet från
svenskarna och väntade in dem inför slutkryssen. Ånyo nedsegling och
Bergström/Holmberg slutade 36:a. Colclough/Barnes hade lyckats och blev världsmästare.
Bergström/Zachrisson gjorde en
suverän avslutande segling och blev 4:a, avancemang och en mycket fin sammanlagd tredje
plats. Rosén/Wenrup missade tyvärr lite och slutade 27:a med en sammanlagd 8:e plats.
Nilsson/Peterson avancerade fint efter en avslutande 7:e plats och blev 13:e båt.
Som svensk tyckte man kanske att det
var lite snöpligt och kanske lite osportsligt att VM skulle avgöras på detta sätt, men
man får även beundra engelsmännens fantastiska prestation att lyckas genomföra sin
taktik och det tillhör ju även kappseglingen.
2:a OCH 3:a, FINA FRAMGÅNGAR Sammanfattningsvis var det ett fint VM med fina svenska framgångar. 2:a,
3:a, 8:a och 13:e bland 87 deltagare med hårt motstånd. Dessutom var La Rochelle en
underbar plats med strålande väder och seglingar i ljummet vatten. Man blir gärna
avundsjuk när man kommer hem och ska ut och segla i Östersjöns kalla vatten när man
varit ute i badbyxor och t-shirt. |