Nobelprisen firar i år 100 år från starten 1901. Här en bild av vår huvudstad detta år: 

Ett råkallt Stockholm med öppna vatten, nysnö på taken och med flaggor på viktiga platser i staden: På Arvfurstens palats, nationalmuseum och Grand Hotell - där för övrigt Nobelpristagarna genom åren inkvarterats. Huvudstaden välkomnade de första pristagarna och festligheter 1901. De möttes med ståt och gala. Man ville här hemma ge de främmande besökarna en bild av renlighet och snygghet. Överståthållaren hade förordat att staden var fejad och proper. Lort-Sverige instängdes bakom plyschgardiner och fönsterluckor. Inga kolingar tilläts visa upp sig i sina pittoreska fysionomier för pristagarna - Fransmannen och litteraturpristagaren Sully Prudhomme, excellensen Tysken von Rehring medicinpristagaren liksom fysikpristagaren Wilhelm Röntgen skulle inte se något klandervärt ute på gatorna. Gamle kung Oskar, de ståtliga formernas och festligheternas representant - tidens monark - tillhörde uppvaktningen.

Det hade tagit Nobelstiftelsen fem år efter att Nobels testamente offentliggjordes innan Nobelprisen började delas ut. 

Nobels kvarlåtenskap hade den ansenliga summan av 33.233.792 kr och 20 öre. Av den summan hade endast smärre avdrag gjorts till kusinbarn, och medarbetare. Alfred Nobel var utan överdrift kallad, "den förmögnaste ungkarlen i Europa".

Förre VD'n i Nobelstiftelsen Stig Ramel (1972-1992) hade gett sig tid att utröna vad första årets Nobelpris motsvarade. Första årets prissumma 1901 motsvarade 22 årslöner för en professor, vilken på den tiden också var ett omfattande belopp. Man får komma ihåg att i hans efterlämnade kvarlåtenskap ingick 17 nitroglycerin företag och fabriker, varav den första anlades i Vinterviken i sydvästra Stockholm. Dessutom var han hel- och halvdelägare i 90 internationella bolag som huvudsakligen hade sin näring ur Nobels upptäckter, dynamiten, "nobeltändaren" - en sprängkapsel innehållande knallkvicksilver, "Spräng-gummit" eller "Spräng-gelantinet" samt "Gur-dynamiten", allt i syfte att bringa ned sprängolyckor. Utöver sina patentuppslag efterlämnade han 355 patent och verkade i flera europeiska företag.

De första årens pristagare i fysik, kemi och fysiologi/medicin visar vilken enorm betydelse Nobelprisen fick och har fått. De första pristagarna understryker detta.

De första fredsprisen

1901 års fredspris delades mellan schweizaren Henri Dunant och fransmannen Frédéric Passy.

Henri Dunant (1828-1910) deltog som läkare i det blodiga slaget vid Solferino 1859 och upprördes av de mycket svåra bristerna i sjukvården. Därför inledde han en energisk propaganda för förbättringar av vården av de sårade och krävde att ett internationellt igenkänningstecken som garanterade neutralitet skulle införas för fältsjukhus osv. Hans kampanj resulterade i att Röda korset bildades 1863 och att den första Genèvekonventionen undertecknades 1864, som gav skydd åt sjuka och sårade i krig. Dunant, som även deltog i fredsarbetet, offrade sin förmögenhet på filantropi och levde under lång tid i misär.

Frédéric Passy (1822-1912), aktiv fransk politiker och en glödande fredspropagandiker, stiftade 1867 världens första internationella fredsförening. Efter 1870 var han president i fredsföreningen.

Den norska Nobelkommittén var mycket lyhörd för fredsprisets pristagare allt sedan början. 1905 erhöll Bertha von Suttner priset, hon som anses ha starkast påverkat Alfred Nobel till ett fredspris. Kriget låg aldrig fjärran vare sig i tid eller rum under Nobels livstid. Efter Bismarks avgång 1890 blev Tyskland ett nytt internationellt orosmoln. Alfred med sin språkbegåvning kunde följa vad som skrevs i tidningar ute i Europa, vilket gjorde honom väl bevandrad i den politiska utvecklingen.
1906 tillföll priset den amerikanske presidenten, Theodore Roosevelt och 1908 till svensken Klas Pontus Arnoldson, stins vid järnvägsstationen i Tumba och mångårig skribent för fredsfrågor.

Litteraturpristagaren 1901

René François Armand Prudhomme, 1839-1907, fransk författare. Han fick 1901 det första Nobelpriset i litteratur för sin finslipade poesi (bl.a. Les Solitudes, 1869). Svenska Akademiens val väckte uppseende, då storheter som Tolstoj och Ibsen blev förbigångna.

Den första litteraturpristagaren gick till en fransk poet. Den utvalde kandidaten hade flera medtävlare. Det som avgjorde valet var att han hade rekommenderats av franska akademien. Prudhomme var för den skull inte den enda kandidaten. Ryssen Leo Tolstoj hade många förespråkare. Redan nu nämndes också norrmännen Ibsen och Björnson. 1903 tilldelades också Björnstjerne Björnson priset. I Nobels eget bibliotek fanns flera nordiska författare representerade. Björnson hade länge förfäktat upplösningen av den svensk-norska unionen. Här hade Ibsen varit mer återhållsam varför valet föll på Björnson. Tolstoj avfärdades därför att han ansågs vara för förmögen. I stort sett all hans produktion var översatt till svenska.

Fysikpristagaren 1901, Wilhelm Conrad Röntgen (1845-1923)

Röntgen är känd och berömd för sin upptäckt av röntgenstrålningen och röntgendiagnostik. Röntgendiagnostik är ett oumbärligt hjälpmedel för diagnos av alla sjukdomar som medför avgränsade organ eller vävnadsförändringar, t.ex. inom tuberkulos och genom tandvården. Man kan numera även fotografera rörliga förlopp. Speciellt förmånlig utgör röntgenstrålning vid undersökning av cancer m.m.

Kemipristagaren 1901, Jacobus Henricus van't Hoff (1852-1911)

Holländaren van't Hoff utförde epokgörande undersökningar över atomernas ordning i rummet, inom termodynamik. Hans undersökningar över dynamisk kemi och osmotiskt tryck lade grunden till en ny storartad utveckling av fysikaliska kemin. Slutligen upptäckte Van't Hoff en helt ny syn på de s.k. Dubbelsalterna, vilka studerades i av en helt betydande kemiskola. Han utgav ett stort antal viktiga skrifter. Långt innan Vetenskapsakademin i Stockholm tillerkände Van't Hoff kemipriset hade denna geniala forskare hedrats av olika svenska institutioner.

Fysiologi/medicin pristagaren 1901, Emil Adolf von Behring (1854-1917)

Tysken von Behring var bakteriolog i fysiologi och medicin. Han grundlade serum terapin och införde bl.a. difteri immuniseringen och serum mot stelkramp. Behrings två dödsfiender var difteri och stelkramps baciller. Han sista stora arbete rörde aktiv immunicering av människor mot difteri medels en för marsvin neutral blandning av toxin och antitoxin och motgift. von Behring ansträngde sig hårt och avled i Berlin 1917, ännu inte 63 år fyllda.

---

Nobelprisen som ändrade vardagen

Mängder av nyttoföremål har sitt ursprung i belönade snillens funderingar kring tillvarons mysterier. Transistor radion, datorn, TV-apparaten, medicin gjord av genteknik, alla är det frukter av upptäckter som gett sin upphovsman ett Nobelpris.

Snöväder utlöser som bekant blandade känslor. Bilföraren, snöskottaren och skidåkaren, älskare av vintriga landskap ser inte riktigt på samma sätt på saken. Frågan är dock om någon haft en originellare upplevelse av ett snöfall än den amerikanske fysikern Edward Purcell. När han spatserade från laboratoriet på Harvard universitetet en vinterdag i mitten av 1940-talet och snöflingorna singlade ner ägnade han troligen inte en tanke på huruvida det var vackert eller problematiskt. Han tänkte på något helt annat som han nyss fått klart för sig: att alla de miljontals vätekärnorna i varje snöflinga snurrade runt genom i takt med radiovågorna och själva kunde sända ut radiovågsignaler genom resonans - det fenomenet som exempelvis får en pianosträng att svara om den träffas av en ton som svänger med precis dess egenfrekvens.

Parallell upptäckt

Samma upptäckt gjordes ungefär samtidigt av en från Schweiz invandrad forskare, Felix Bloch vid Stanfordsuniversitetet i Kalifornien. De fick tillsammans fysikpriset 1952. Naturligtvis tvivlade varken de själva eller prisutdelare på det vetenskapliga värdet av deras "kärnmagnetiska precisionsmätningar" som det vetenskapliga arbetet rubricerades i prismotiveringen. Men de anade förvisso inte att det lagt grunden till något som 30 år senare skulle blivit ett ytterst värdefullt hjälpmedel inom medicinen, nämligen magnetkameran. Professor Carl Nordling, professor i fysik vid Uppsala universitet och ordförande i Nobelkommittén för fysik, väljer bl.a. den som exempel på upptäckter som verkat särdeles kryptiska och teoretiska, men ändå blivit upphov till oväntade praktiska tillämpningar, vilka mer än väl uppfyller Alfred Nobels priskriterium om "största möjliga nytta för mänskligheten".

Ingen trodde på lasern

Även många fackmän som begrep vad det var fråga om tvivlade på att de nya upptäckterna skulle få någon större betydelse. På 60-talet fanns det många som kallade lasern för en lösning på ett problem som inte existerade, påminner prof. Nordling igen. Men det var en förhastad kvickhet. Efter något trög start har lasern visat sig vara för teknisk utveckling. Vi stöter ideligen på den i vardagslivet. När vi handlar får vi varornas streckkoder avlästa med ett laserinstrument. CD-skivor kan bara spelas med laser. Inom teleteknikens fiberoptik är lasern fenomenal - en stråle kan bära tusentals telefonsamtal. Den mäter allt med fantastisk exakthet från atomer och molekyler till jordskorpsplantornas rörelser (det senare via satellit). Läkarna tar bort födelsemärken, smular sönder njurstenar och opererar både ögon och inre organ med laser. I "Stjärnornas krig" var det tänkt att laserstrålen skulle spela en huvudroll, "små smarta bomber" hittar sina mål därför att de har märkts med laser i förväg.

Vid efterföljande Nobelpris, exempelvis 200l års Nobelpris i kemi och fysik, ser vi ytterligare exempel på forskningens enorma framsteg. Någon har frågat: kunde Nobel själv kunnat tänka sig denna utveckling? knappast och han är inte ensammen.

---

Nobelprisen unika i världen

Nobelprisen ett av världens mest kända har allt sedan den första utdelningen 1901 mötts med stort intresse över hela den civiliserade världen. Det är bara dödsförstörarna Hitler och Stalin som inte godtog denna utmärkelse. Genom sitt testamente och arv till mänskligheten befrämjade idealisten och kosmopoliten Alfred Nobel några av våra främsta kulturvärlden; vetenskap, litteratur och fred. Vårt land har glädjande nog haft en rad kända och duktiga uppfinnare, kanske är den Stockholmsfödde och klena ynglingen vår främsta genom tiderna.

Nobelpris som hindrades att mottagas

Fredspriset 1935 gick till tysken Karl von Ossitzky men som hindrades av Hitler att mottaga Nobelpriset. Ossitzkys öde var att han 1922 blev sekreterare i organisationen "Nie Wieder Krieg". Hans övertygelse var "att ingenting är mer ödeläggande för fred än att ge generaler makt. Detta var säkert helt i Hitlers strategi att stoppa en tysk med dessa åsikter. Han bedrev under första världskriget pacifistisk och antimilitaristisk propaganda, som han sedan fortsatte bl.a. i sin tidskrift Die Weltbühne. Då han där avslöjade Tysklands rustningar i strid med Versaillesfreden dömdes han 1931 till fängelse men benådades 1932. Han sattes 1933 i koncentrationsläger och dog senare i sviter av vistelsen där. Von Ossitzky var son till en pensionerad officer av polska ätten Osieck.
Samma öde drabbade ryssen och fredspristagaren Andrej Sacharov 1975. Tillsammans med sin hustru fördes de till en ogästvänlig ort bortom Uralbergen. Ännu en ryss förhindrades hämta sitt pris, 1958 års litteraturpristagare; Boris Palsternak. Men han avstod priset med risk för att han fruktade att inte få resa hem igen. Litteraturpristagaren 1970, Alexander Solzjenytsin, fick välja mellan att avstå utmärkelsen eller att emigrera. Han valde det sistnämda. Men efter återflytten från USA kom han till Stockholm och hämtade priset på en Nobelfest. Pengarna hade Nobelstiftelsen satt in på bank. Hans hämtning vållade stor uppståndelse i massmedia. Men då var Stalin död.

Panamakanalen och S:t Gotthardsbanan var två stora projekt som Nobel engagerade sig i under åren 1870-80. Han hade allierat sig med en fransk politiker och affärsman. Här kom Nobels dynamit till stor nytta liksom i nästa projekt: S:t Gotthardsbanan en 15 km bana genom Alpernas Granitberg, som omfattade 324 bergsbroar och 80 tunnlar. Arbetet genomfördes i perioden 1872-1880. Men arbetet satte sin prägel på hans hälsa och på hans uppfattning om människor och omvärld. Dessutom uppdagades att Nobels samarbete med Barbie slutade olyckligt. Först när Nobels testamente skulle formas uppdagades Barbies ekonomiska transaktioner vilka skett vid sidan av Nobels. Dessa stora arbeten var givetvis inkomstbringade för Nobel men där hade också svek, snikenhet och rutten moral som Nobel efter arbetet av dessa projekt skrev ned på sina efterlämnade handlingar och i samanhanget var denna fransman Nobels stora olycka.

---

Några 'ikoner' bland Nobelpristagarna

Även om betydande gärningar har uträttats av de allra flesta Nobelpristagarna måste några framhållas framför de övriga:

1901 års fysikpristagare

Fysikpristagaren Wilhelm Röntgen. Efter blott 40 år gav han upphov till en vetenskapligt utbildad undersökningsmetod av snart sagt universell betydelse för den kliniska medicinen som åstadkom en genomgripande omvälvning av denna diagnostik samt öppnat tillfällen till terapeutiskt handlande i en utsträckning som man tidigare skulle ansett otänkbar. Emellertid var Röntgen skäligen obekant tills hans i slutet av 1895 gjorde den oerhört uppseendeväckande upptäckten av de efter honom uppkallade röntgenstrålarna, av honom själv X-strålar.

En mondial sensation

Det var särskilt de av Röntgen publicerade fotografierna, bekräftelsen på hans upptäckt realitet, som väckte sensation över hela världen. Enbart under påföljande år, 1896 trycktes över 400 arbeten om röntgenstrålningen och dess egenskaper och användbarhet. W.C. Röntgen kallades till ledamot av lärda samfund kring hela jorden.

Medicinpristagare 1901

Medicinpriset 1901 gick till Emil A von Behring. Hans sista stora arbete rörde aktiv immunicering av människor mot difteri medelst en för marsvin neutral blandning av toxin och antitoxin, alltså gift och motgift. Redan 1890 lyckades Behring visa att blodserum från djur gjorts immuna mot difteri och stelkramp (tetanus) kan i levande organismer oskadliggöra samma sjukdomars bakterier samt de toxiner som bildas genom dem. På så vis kom Behring att bli den s.k. blodserumsterapins store grundläggare och vinna ny klarhet över infektionssjukdomarnas uppkomst och sättet att effektivt bekämpa dem.

1903 års Fysikpristagare delas på tre

År 1896 upptäckte Henri A. Becquerel radioaktiviteten i samband med studier av uranhaltiga ämnens fosforescens. Redan femtio år tidigare hade S:t Victor funnit att ett uransalt som utsetts för ljus under flera månader bevarat förmågan att lika starkt påverka en fotografisk plåt. Becquerel gjorde samma iakttagelse och förklarade den med osynlig fosforescens hos uranet. Numera kallar man det för radioaktivitet när ett ämne utsänder Becquerelstrålar. Becquerel dog hastigt i Paris 1908 vid endast femtiosex års ålder.

Marie Curie, polsk-fransk fysiker och en pionjär för forskningen kring radioaktiviteten (ett begrepp som hon införde). Tillsammans med sin make Pierre Curie och forskarkollegan Becquerel fick hon Nobelpriset i fysik 1903, och 1911 blev hon kemipristagare. Curie utgick från Becquerels upptäckt av strålningen från uran. Tillsammans med sin make lyckades hon 1898 efter ytterst mödosamt arbete isolera de två nya grundämnena polonium och radium ur mineralet pechblände. Arbetet gjordes med knappa resurser och enkla metoder: mycket av extraktionsarbetet skedde i stora bryggkar ute på gården. Efter makens död 1906 framställde Curie och en medarbetare 1910 radium i metallisk form. Hon utvecklade senare metoder för att mäta radioaktivitet (den äldre strålningsenheten curie är uppkallad efter henne) men avled till följd av strålskador. Hon var den första som fick två naturvetenskapliga Nobelpris och den första kvinnliga pristagaren. Marie Curie vara den mest geniala kvinnan som fötts i Europa. Maken Pierre omkom i en olycka totalt utarbetad 1906.

Bertha von Suttner - Fredspristagare 1905

Grevinnan von Suttner (hennes födelsenamn: Kinsky) var född i Prag 1843. Efter giftermålet med von Suttner flyttade paret till det krigshärjade Kaukasien, där maken var krigs-korrespondent och Bertha själv började skriva på sin bok: "Ned med vapnen", som gjorde starkt intryck på Alfred Nobel. Efter sin hemkomst till Österrike träffades de åtskilliga gånger. Den vackra damen hade stor dragningskraft på ungkarlen Nobel. Von Suttner, vars bok blev översatt till inte mindre än 20 språk, blev också en framstående föredragshållare där hon särskilt fördömde krigshärdarna. Alfred Nobel tog starkt intryck av henne och fredspriset blev också det sista priset av de fem som han bestämde.

Nils G. Dalen - Fysikpristagare 1912

År 1912 var Daléns uppfinningar kända och erkända över hela världen. "Sveriges blinde Edison" har han kallats. Sedan han blev blind tog AGA under hans ledning upp helt nya produktionsgrenar. AGA's signalljus, som hade visat sig ovärderliga vid järnvägar och på landsvägar, bidrog i hög grad till att möjliggöra nattflygning. AGA-spisen och inte att förglömma AGA-fyrarna som införts över hela världen och som ökat säkerheten på sjön och vilka räddat många sjöfarare. Dalén blev liksom Nobel ledamot av Vetenskapsakademin 1913, Nobel 1884. Dalén avled 1937.

Albert Einstein - Fysikpristagare 1921

1879-1955, teoretisk fysiker av tysk härkomst, den kanske främste upphovsmannen till vår tids fysikaliska världsbild. I skolan var han dock en usel elev. "Det blir aldrig något av dig, Einstein" förutspådde en förtvivlad lärare. Orsaken var knappast bristande begåvning utan en instinktiv frihetslidelse, som följde honom genom hela livet och som fick honom att göra uppror mot den auktoritära undervisningen.
Den allmänna relativitetsteorin uppfann Einstein redan 1905 som sedan låg till grund för atombomben 1945 i Japan. Bomben markerade vändpunkt och slutet för andra världskriget. Einstein var jude och flyttade tidigt till USA. När kriget höll på att gå förlorat gav Einstein efter och ställde sina kunskaper till Amerikas försvarsmakts förfogande som genast började att forska fram en atombomb som sedan fälldes över två städer i det krigspinade Japan. Freden slöts strax före årsskiftet 1945-46. Einstein som var ödmjuk och blyg trädde en gång fram för en stor publik och applåderna ville aldrig sluta. "Kan dom inte vänta tills jag har hållit föredraget" viskade han till en närvarande författarinna. Einstein blev också erbjuden att bli president i Israel men tackade nej. Han avled 1955, 76 år gammal.

Winston Churchill, litteraturpristagare 1953

Det mångsidiga geniet Winston Churchill, den siste av vår civilisations stora statsmän, kommer att bevaras i kärt minne såsom en av världshistoriens mest chockerande, irriterande och tjusande gestalter. Inför annalkande kriser i det brittiska imperiets liv såg han varje gång så klart och fick så fullkomligt rätt, att hans klärvoajans blev en börda för hans landsmän. I 1930-talets brittiska politik betraktades dock Churchill som en omöjlig figur. Han agiterade utan att bli hörd för brittisk upprustning och en hård linje gentemot Tyskland. Om München-överenskommelsen sade han att: "England hade att välja mellan krig och vanära. Det valde vanäran och kommer att få kriget." Utvecklingen skulle visa att Churchill hade rätt. Efter andra världskrigets utbrott 1939 inkallades han av premiärminister Chamberlain till posten som marinminister. Efter det tyska anfallet västerut våren 1940 framstod han dock som den ende som kunde samla nationen. Han blev premiär- och krigsminister i spetsen för en samlingsregering (dvs. krigsledare), och det var nu han höll sitt berömda tal i underhuset:  "Jag har ingenting annat att erbjuda er än blod, möda, tårar och svett". När kriget gick som sämst för Storbritannien kom hans brandtal i Underhuset som en hjälpande hand och som lugnade engelsmännen. Ämnet i talet är klassiska i krigshistorien: Nu har vi framför oss, blod, arbete och tårar. Han erhöll litteraturpriset kanske främst för hans krigsredogörelser. Han avled den 24 januari 1965 och en hel värld sörjde honom. Churchill var en lysande talare med förmåga att skapa retoriskt tillspetsade formuleringar. För sin talekonst och för sitt omfattande historiska och biografiska författarskap fick han 1953 Nobelpriset i litteratur. Hans viktigaste verk är de stora skildringarna av de båda världskrigen, The World Crisis (1923-29, Det stora kriget) och The Second World War (1948-53, Andra världskriget).

Michael Gorbatjov - fredspriset 1990

Han föddes 1931 på landsbygden i södra Ryssland, utbildade sig till jurist och blev 1978 sekreterare i kommunistpartiets centralkommitté. 1980 blev han medlem av politbyrån och 1985 partiets generalsekreterare (efter Tjernenko), dvs. Sovjetunionens ledare. 1990 blev han även president. Gorbatjov införde genast en helt ny ledarstil: glasnost (ryska, öppenhet), dvs. ökad intern kritik och debatt, skulle prägla det offentliga livet i Sovjet. Ett ekonomiskt reformverk, perestrojka (ryska, omdaning), inleddes, som inom socialismens ramar skulle ge marknads-mekanismer ökat spelrum. Korruption och byråkrati skulle bekämpas, och på programmet stod också en försiktig politisk demokratisering. Utrikespolitiskt förespråkade Gorbatjov fredlig samexistens. Han medverkade till nedrustningsavtal med USA och gav i praktiken upp Sovjetunionens anspråk på hegemoni i Östeuropa. Han bidrog till Tysklands återförening 1990 och Warszawapaktens upplösning 1991. Men han skaffade sig fiender både bland radikaler, som ogillade reformarbetets försiktiga tempo, och bland konservativa kommunister, som ville bevara partiets maktapparat och Sovjets ledarställning i Östeuropa. En snabbt försämrad ekonomisk standard för befolkningen, delvis till följd av perestrojkan, skapade ytterligare problem, liksom inre splittring och oro i delrepublikerna på grund av urgamla etniska konflikter. I augusti 1991 genomförde den högsta statsledningen en kupp mot Gorbatjov. Den misslyckades på grund av dålig planering och ett massivt folkligt motstånd, lett av Boris Jeltsin som därmed ryckte åt sig rollen som ledande reformpolitiker (Jeltsin hörde till Gorbatjovs argaste kritiker). Gorbatjov tvingades avgå som partichef, och efter Sovjetunionens sammanbrott i december 1991 avgick han även som president. Gorbatjov blev mer populär utomlands än i sitt hemland, framför allt på grund av sitt öppna sätt, sin varma utstrålning och sin skickliga talarkonst. Han blev mannen som upplöste Lenin-Stalin eran. Fredskämpen president Michail Gorbatjov vågade möta törnerna och i en atmosfär som för få andra. Fredssträvarna Suttner och övriga som ägnat sina krafter och liv för fred är i sin himmel nöjda.

Ikoner har alltid funnits. Med de här uppräknade personerna inom medicin, fysik, kemi, fred och litteratur har konkretiserats genom Alfred Nobels pris.

Oskar II:e och andra som kritiserade Nobels testamente

När testamentet blev känt i januari 1897 väckte innehållet hos många stor förvåning, inte bara i vårt land. I testamentet var större delen av tillgångarna avsatt till de fem Nobelprisen: det var denna åtgärd som väckte förvåning, kanske också harm. Förutom kungen, tillhörde Strindberg och Hjalmar Branting kritikerskaran. Kungen t.o.m. kallade upp den äldste i Nobelfamiljen, Emmanuel Nobel, till sig och bad honom att å hela släkten överklaga testamentet. Men här fick han inget medhåll, farbroderns önskan stod fast. Strindberg som innerligt avskydde dynamiten lät istället publicera en niddikt som det kan vara av intresse att ta del av. Dikten är måhända Strindbergs egna ord men kan också vara lånad ur Havamal.

Dom över död man
Fä dör, fränder dör, själv ock du.
Ett vet jag, som aldrig dör:
dom över död man,
Fä dör, fränder dör, själv dör ock du,
men eftermälet aldrig dör
för den sig ett vackert vunnet.

Hjalmar Branting, som hade tillgång till flera sidor i sin tidning Social-Demokraten, var mångordig och kritisk. Strindberg blev aldrig nominerad till ett litteraturpris. Kungens protest inskränkte sig till att han uteblev vid den första prisutdelningen 1901. Därefter fram till sin död var han en sedd gäst, och kungahuset har allt sedan dess nästan skockat sig vid medaljutdelningarna.

---

Svenskar som tilldelats Nobelpris:

1903    Svante A Arrhenius		kemi/delat

1908    Pontus Arnoldson		freds/delat
1909    Selma Lagerlöf			litteratur
1911    Alvar Gullstrand		medicin
1912    Gustav Dalén			fysik
1916    Verner von Heidenstam		litteratur
1921    Hjalmar Branting		freds/delat
1924    Manne Siegbahn			fysik
1930    Nathan Söderblom		freds
1931    Erik Axel Karlfeldt		litteratur/postumt
1948    Arne W Tiselius			kemi
1951    Pär Lagerkvist			litteratur
1955    Hugo Theorell			medicin
1961    Dag Hammarskjöld		freds/postumt

1967    Rolf Granit			medicin/delat
1970    Hannes Alfén			fysik/delat
1970    Ulf von Euler			medicin/delat

1974    Eyvind Jonson			litteratur/delat
1974    Harry Martinsson		litteratur /delat

1974    Gunnar Myrdal			ekonomi/delat
1977    Bertil Ohlin			ekonomi/delat

1981    Kai M Siegbahn			fysik/delat

1981    Torsten Wiesel			medicin/delat

1982    Alva Myrdal			freds/delat

1982    Sune Bergström			medicin/delat

1982    Bengt Samuelsson		medicin/delat

2000    Arvid Carlsson			medicin/delat

---

Medaljer med en morbid baksida

Under Nobelstiftelsens hundraåriga historia har tre Nobelpristagare mer än andra räddat människor från svält. Men Nobelupptäckterna har också haft en baksida: fågeldöd, kemiska stridsmedel och övergödda sjöar.

- Norman Borlaug, fredspristagaren 1970
- Paul Müller, medicinpristagaren 1948
- Fritz Haber, kemipristagaren 1918

Norman Borlaug

Under 1960-talet verkade en utbredd svält i jordens fattiga länder oundvikligen. Befolkningstillväxten var snabb och matproduktionen sackade efter.
För att avvärja hungerhotet inleddes ett internationellt forskningsprogram för att höja skördarna. Växtförädlare med Norman Borlaug i spetsen fick ökade resurser och kunde genomföra korsningsförsök i stor skala. Norman Borlaug arbetade med grödorna vete och majs vid det internationella forskningsinstitutet CIMMYT i Mexico. Liknande institut inrättades på flera platser runt om i världen.
Forskarna lyckades relativt snabbt få fram nya sorter av främst vete, majs och ris. Dessa sorter svarade bra på ökad gödsling, men det viktigaste var att de hade mycket kort och styvt strå. Dessa dvärgtyper kunde därmed bära större och tyngre ax och vippor. I kombination med intensivare gödsling, bekämpningsmedel, och bevattning där så var möjligt, medförde de nya sorterna stora skördeökningar.
1970 fick Norman Borlaug fredspriset för sitt arbete att förebygga en av de stora konfliktorsakerna i världen; nämligen bristen på mat.

Paul Müller

Medicinpristagaren Paul Müller i Schweiz arbetade med att försöka hitta ett effektivt bekämpningsmedel mot skadeinsekter på odlade växter. 1942 lanserade han klorföreningen DDT som verksamt medel mot insekter. Dess främsta och mest omtalade användning blev till en början mot sjukdomsspridande insekter som flugor, loppor, löss och myggor.

Inom ett fåtal år hade malaria nästan utrotats och enligt världsorganisationen WHO räddades över 25 miljoner människor från att insjukna i malaria. Inom jordbruket inleddes också en storskalig besprutning av grödor som hotades av olika insekter. Även den tillämpningen blev till en början framgångsrik. Det visade sig dock att insekterna så småningom utvecklade resistens mot det nya giftet. Än allvarligare var att DDT var ett fettlösligt och mycket stabilt ämne som ansamlades i fettvävnaden och anrikades i näringskedjorna. Rovfåglar, däggdjur och sälar minskade starkt i antal.
I Rachel Carsons berömda bok "Tyst vår" uppmärksammades de svåra skadeverkningar av DDT på miljön. I början av 1970-talet förbjöds besprutning med DDT och närbesläktade bekämpningsmedel i Sverige och en rad andra länder.
Trots de svåra negativa biverkningarna av DDT har det räddat miljontals människor från sjukdom och svält. Och Paul Müllers forskning lade grunden till utvecklandet av nya bekämpningsmedel som inte är lika skadliga för miljön.

Fritz Haber

Haber var en tysk kemist av judiskt börd, och mellan 1911 och 1933 var han chef för Kaiser Wilhelm-institutet i Berlin. Hans främsta bragd är metoden att framställa ammoniak på syntetisk väg, som han lyckades med 1909. Kvävet tas från luften, och under högt tryck reagerar det med vätgas i närvaro av en katalysator. Av ammoniak tillverkas sedan gödningsämnen, och mycket annat. 1913 utvecklade Fritz Haber tillsammans med Carl Bosch en metod att i industriell skala framställa ammoniak. Världens behov av kvävehaltig konstgödsel tillgodoses numera nästan helt av ammoniak som tillverkas med Haber-Bosch-metoden. Men en allt för riklig användning av konstgödsel har gett upphov till miljöproblem i form av övergödning av vattendrag och innanhav som Östersjön. Resultatet har bland annat blivit våldsam algtillväxt.
När Fritz Habers Nobelpris blev känt kritiserades det starkt både i Sverige och internationellt. Orsaken var forskarens insatser under första världskriget. När de stridande arméerna fastnat i skyttegravarna på västfronten övertygade Fritz Haber den tyska militärledningen om att gas kunde vara ett effektivt vapen. Den 22 april 1915 öppnade tyskarna vid Ypres 6000 behållare med klorgas när vinden låg på mot de franska ställningarna.
Tusentals oförberedda franska soldater dog eller blev svårt skadade. Den onde anden hade släppts ut ur flaskan, och efter Ypres började alla krigförande använda olika kemiska stridsmedel i stor skala. De som drabbades värst av de kemiska stridsmedlen dog under svåra plågor, och många av de sårade som överlevde blev blinda. Gaskrigets fasor satte så djupa spår att kemiska vapen förbjöds 1925.
Trots att Fritz Haber under kriget gjort allt han kunnat för att hjälpa Tyskland till seger tvingades han 1933 att lämna landet eftersom han var jude. Han flyttade till Cambridge i Storbritannien, men där hann han bara arbeta fyra månader vid Cavendishlaboratoriet. innan han hastigt avled 1934.

Ovanstående tre avsnitt är hämtat ur Svenska Dagbladets vetenskapsbilaga (07/10/01).

---

Varför så få kvinnliga Nobelpristagare?  Men visst har de funnits!

101 pris till Kalifornien på l00 år. Genom generalkonsulaten i Los Angeles och San Francisco anordnandes ett veckoslut i oktober 200l ett symposium dit Nobelpristagare från USA inbjudits. Att Nobelpriset ger makt och ära var alla överens om. Varför så många kom från Kalifornien utmärktes av att regionen generade flest Nobelpristagare, var det soliga och varma klimatet en bidragande orsak framhölls det.
Man måste försäkra sig om ett så brett urval och så lite påverkan utifrån som möjligt framhölls det. Men generellt har de svenska Nobelkommittéerna lyckats bra poängterades det. Men att så få kvinnor får Nobelpris är ett problem framhölls det. Inte heller en enda var representerad. Flera av symposiets paneldebatt försökte belysa några av Nobelprisens avigsidor. Det finns risk med att tävla i vetenskaplig kreativitet, menade Michael Bishop, 1989 års medicinpristagare. Nobelpriset ger ett par års respit från kravet att publicera nya resultat eller dra in externa forskningsmedel och kan bli den mest betydelsefulla forskningsperioden i ens liv, förtydligade Daniel McFadden, ekonomipristagare 2000. Sammansättningen av Nobelkommittéerna har därför stor betydelse framhöll Robert Laughlin, 1998 års fysik pristagare.

Här några exempel på kvinnliga Nobelpristagare:

1903    Marie Curie				fysik/delat

1909    Selma Lagerlöf				litteratur
1911    Marie Curie				kemi
1935    Irene Joliot-Curie			kemi/delat
1947    Gerty Cori				medicin
1963    Maria Goeppert-Mayer			fysik/delat
1964    Dorothy Hodgkin				kemi
1977    Rosalyn Yalow				medicin/delat
1982    Alva Myrdal				freds/delat
1983    Barbara McClintock			medicin 
1986    Rita Levi-Montalcini			medicin/delat
1988    Gertrude Elion				medicin/delat
1995    Christiane Nüsslein-Volhard		medicin/delat

---

TILLBAKA