Friluftsunderhållning i Mälarhöjden 1954

Pär Stråhle
Den lilla parken som omringas av Bellmanskällevägen, Backebogatan och Pettersbergsvägen för idag en tynande tillvaro. Men det har inte alltid varit så. Den har faktiskt varit platsen för både konserter och lekande barn. Här ett par bilder från Bellmansdagen den 26 juli 1954, då Stockholms Allmänna Sångförening bjöd in till en timmes parkkonsert där.

På den första bilden ses programmet för dagen och kören uppställd för sång. I bakgrunden ser man en skymt av både fastigheten Bellmansro (t.h.) och fastigheten Estersborg med adresser på Backebogatan.

Den andra bilden är tagen från Bellmansros tomt över åhörarna. Några cyklister ses på Bellmanskällevägen i bakgrunden och man ser även en skymt av fastigheten Linneaborg (Bellmanskällevägen 3).

Fotograf nedan två bilder: okänd. Källa: Bo G Halls samling / Hägerstens hembygdsförening samt DNs arkiv

Tidsaktuell gatubild Google Maps

Tidsaktuell gatuvy Google Maps
Film & bilder: Stadsmiljön i Stockholm som det såg ut under 1920-talet

Citat av Ernst Michanek: "Carl Michael Bellman gjorde vår trakts skönaste poem, som ännu lever så starkt i vår sångskatt och i min föreställning om fjärden mellan Björnholmen och Mälarhöjden-Hägersten. Det handlar om sol och vatten och vind och om arbete och mat och annat som kräver mänsklig samverkan: Solen glimmar blank och trind, vattnet likt en spegel... Och om båtar som får kontakt:" Movitz, stöt åt dem i lurn/Som på skutan fara!/"Olle du, vad kostar tjurn?"/Lyssna vad de svara!/"Hör, var är ni hemma, ni?"/Ifrån Lovön komma vi/Med grönsaker, selleri/Mjölk och äpplen klara.

Några olika framföranden av Fredmans epistel: No. 48, Solen glimmar blank och trind

Thor Lindé och Fredmans stråkar

Göran Fristorp, Sångsällskapet Guldbergs Akademiska Kör: Bellman bland bröderna

Anders Börje &
Kapellmästare Gunnar Lundén-Welden

Hootenanny Singers (1968)

"Rolle Trubadur"

Cornelis Vreeswijk

Sången om Ulla Winblads hemresa från Essingen över Mälaren en sommarmorgon 1769 är en utav Bellmans mest populära visor. Sången utgavs för första gången 1790 som en del av Fredmans epistlar, Carl Michael Bellmans centrala sångsamling. Då med namn efter visans första rader 'Solen glimmar blank och trind' (stockholmskallan).

https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1700-talet/verklighetens-ulla-winblad

Johan Fischerström: En resa från Stockholm genom Mälaren år 1782

Den 31 augusti seglar de förbi Smedsslätten, ”lovar än till den mörka Björnholmen, än till den på fasta landet liggande Klubben, ett gammalt bekant näringsställe”.
”Den kala bergsträckning, över vilken Hägersten upphöjer sig, gav väl å ena sidan ingen fägnande utsikt; men å andra sidan upplivades vår åsyn av den vackra Fågelön och den behagliga Krankholmen. Längre bort syntes den täcka Kärsön, den lilla Kofsan, Högholmen och själva Lovön, Mälarens yppersta prydnad. Skogen bortskymde det svenska Versaille […] den röda flaggan, som syntes svävande över skogstopparne, vittnade om det höga herrskapets närvaro på Drottningholm”

Min grönskande sommarö – barndomsminnen från Lilla Essingen på 1890-talet

https://www.hembygd.se/essingeoarna/ny-sida-3

Ångbåtskarta öfver Stockholms omgifningar: Mälaresidan. D.M. Eurén 1897

Södra farleden- Bockholmssund-Stockholm (Mälaren) - Några notiser av Kjell-Ove Matsson, Västerås, 1981

Utsikt från Röda bodarna över Rådhuset (Bondeska palatset), Riddarhuset och Riddarholmen
Konstnär: Sevenbom, Johan (1721-1784) stockholmskallan.se

□ Bondeseglationen till Stockholm under 700 år kvallstunden.se
□ Nästa station Kvarnviken kvarnvikensmuseum.se
□ Ångbåtslinjer till Kanaan kvarnvikensmuseum.se

Hoppuppvisning på Strömbadet

Fredmans epistel n:o 48 av Carl Michael Bellman
Hvaruti afmålas Ulla Winblads hemresa från Hessingen i Mälaren en sommarmorgon 1769

Solen glimmar blank och trind,
Vattnet likt en spegel;
Småningom upblåser vind
I de fallna segel;
Vimpeln sträcks, och med en år
Olle på en Höbåt står;
Kerstin ur Kajutan går,
Skjuter lås och regel.

* * *

Stålet gnistrar, pipan tänds,
Olle klår sit öra;
Rodret vrides, skutan vänds,
Gubben har att göra;
Under skarpa ögonbryn
Grinar han mot soln i skyn;
Kerstin, gubbens hjertegryn,
Skal nu seglen föra.

* * * Solen glimmar blank och trind,
Vattnet likt en spegel;
Småningom upblåser vind
I de fallna segel;
Vimpeln sträcks, och med en år
Olle på en Höbåt står;
Kerstin ur Kajutan går,
Skjuter lås och regel.

* * *

Stålet gnistrar, pipan tänds,
Olle klår sit öra;
Rodret vrides, skutan vänds,
Gubben har att göra;
Under skarpa ögonbryn
Grinar han mot soln i skyn;
Kerstin, gubbens hjertegryn,
Skal nu seglen föra.

* * *

klicka här för att visa hela sångtexten

Björnholmen, öster om Fågelön, har utgjort skogvaktarboställe. Här finns förutom skogvaktarens bostad även en italiensk villa och flera bostadshus och förekomst av ädellövträd. Björnholmen ligger mycket nära Fågelön. Mellan öarna finns ett farbart, men vassbevuxet sund. Björnholmen var ett ståndsmässigt sommarnöje sedan ön arrenderats av hovrättsnotarien Franz Sjöberg och han uppförde den ”omtalade” villan.

Den kände konstnären Gunnar Brusewitz släkt hade sommarhus på Björnholmen från 1870-talet och har själv skrivit ”Björnholmen kom att prägla min barndoms somrar. Jag lärde känna varenda skrymsle eftersom jag ofta var ensamt barn på ön och inte hade annat att göra än att snoka omkring hela dagarna.” I Ulla Trenters detektivroman Skatten från 1972 omnämns Björnholmen som ”en liten ö som ligger nästan mitt i sta´n. Hundratusentals stockholmare har sett den,men knappast någon har varit där”.
Krankholmen som ligger mellan Fågelön och Kärsö innehades av arrendatorn till Björnholmskrogen (år 1811). Här brukades ängsmark ännu i mitten av 1700-talet.

För en del av marken råder sedan 1809 kunglig dispositionsrätt vilket innebär att de kungliga hovstaterna förvaltar området kring Drottningholms slott, slottet och öarna öster om slottet – Kärsön, Fågelön, Skräddarholmen, Krankholmen, Björnholmen, Tall- och Granholmen samt en handfull mindre öar.

Förra delen av 1900-talet
Drottningholmsbron invigdes på hösten 1925. Året därpå invigdes Nockebybron (med svängbro) och Lovö fick därmed en fast landförbindelse med fastlandet och blev mer tillgängligt och attraktivt för transporter och för etablering av samhällsförsörjande anläggningar.

Youtube Channel: ColorByCarl:
Gamla filmer från 1909, 1915, 1916 och 1920 som visar Stockholm som det en gång var

Filmerna har remastrats till 4K 60 bilder per sekund med hjälp av olika AI och programvara. Ljud har noggrant lagts till manuellt för stämning och slutligen har bilderna färglagts med hjälp av AI för att presentera denna tidsreseupplevelse.
Detta är en konstnärlig tolkning av originalfilmen och är inte på något sätt avsedd att ersätta originalfilmen och dess historiska värde. Färgen och ljudet är INTE historiskt korrekta och det läggs till för atmosfären.

Utsikt från Stadshuset ca 1925 mot Strömbadet och Gamla Stan

Flygbild över Stockholms Stadshus från 1935. På bilden syns delar av Södermalm, Riddarholmen och Gamla Stan. Mellan Riddarholmen och Stadshuset syns Strömbadet som var ett populärt flytande kallbad beläget i Norrström. Stadshuset invigdes år 1923 på 400-årsdagen av Gustav Vasas intåg i Stockholm. Den hade tagit 15 år att bygga och var den välrenommerade arkitekten Ragnar Östbergs mästerverk. Byggnaden ses av många som en symbol för Sverige och dess huvudstad och har blivit internationellt känd, inte minst på grund av de årligen återkommande Nobelfesterna.

Katarinahissen sedd från Slussen någon gång mellan 1890-1910

Fotografi taget från Katarinahissen år 1904 med en vacker panoramabild över Slussen och Gamla stan

Slussen tidigt 1900-tal

Brush Runabout var en av de första bilarna att rulla på Sveriges gator. Bilden är tagen på Apelbergsgatan i Norrmalm Stockholm mellan 1907-1910. En försäljare visar upp en skrivmaskin av märket Royal Typewriter.

Sveriges första "chauffeuse" vid styrpinnen på en Oldsmobil på Södermalm i Stockholm år 1904. Alexandra Gjestvang hade forcerat "Besvärsbacken" (Brännkyrkagatan), en av de allraste svåraste backarna i Sverige, och sedan kört nedför densamma – ett minst lika svårt prov.

Besvärsbacken användes i början på 1900-talet som en plats för testkörning av bilar och för att utföra bromsprov. Besvärsbacken är än idag den brantaste lutningen på Stockholms gator med sina 22%. På bilden ser vi många människor som har samlats för att se Alexandra bli pionjär som den första kvinnliga chauffören i Sverige. Fotograf: Okänd