Hägerstensvägen 1963 – Foto Håkan Trapp: Spårvägsmuseet

֍ Tips! Klicka resp. bild för en större version.

1964 försvann spårvagnarna från depån Brännkyrkahallen då den ställdes om till enbart tunnelbane- och bussdrift.

Spårvägslinje 16
 Trafikeringen på den ursprungliga Södra förstadsbanan påbörjades initialt sensommaren 1911 mellan Hornstull och Hägerstens allé. Knappt två år senare, påbörjades trafikeringen (1:a maj 1913) av banans planerade förlängning till Fridhem, nuvarande Mälarhöjden. Mellan åren 1911 och 1913 hade spårvägslinjen inget linjenummer. 1913 infördes linjenummer 23.

֍ Tips! Sevärd kortfilm (13 min) inspelad för Svenska Lokaltrafikföreningen av Svensk Filmindustri

Den förlorade melodien (1957): Om Stockholm och dess svåra trafikproblem. Propaganda för att använda allmänna trafikmedel.

Infarten till vändhållplats Mälarhöjden.

"Minns den tid då vagnen vände i Fridhem" □ Artikel i 'Söder om Söder' daterad onsdag 23 augusti 1989, kompletterad med bilder samt en kort filmsekvens.

Banvallen längs Hägerstensvägen vid kvarteret Mästarbrevet 1927. Foto Oscar Halldin: Digitala Stadsmuseet

Övergången av spåren vid den nuvarande korsningen av Hägerstensvägen och Krämarvägen.

Ett tåg bromsar in inför hållplats Storsvängen. På Hägerstensvägen syns samtidigt en hästdragen kärra.

Storsvängens hållplats. Foto: Trapp, Håkan (1938-1967)

Hållplatsen i Storsvängen. Ytterligare en bild från samma sida. Foto: Trapp, Håkan (1938-1967) ~ Fler bilder i arkivet på Stockholmskällan

Mälarhöjdsbanan, spårvagnståg på väg tillbaka mot Slussen en bit efter hållplats Axelsberg. Foto 1927, okänd: Spårvägsmuseet

Spårvagn 16 vid hållplats Hägerstens Allé intill Tobaksladan.
"Visste du att Stockholm under 1700- och 1800-talet till stora delar var täkt av tobaksodlingar, att platsen där Spy Bar står idag en gång huserade en tobakslada, att Södermalm kallades Stockholms Havanna och att Skandiahuset en gång varit bland världens största tobaksfabriker?" Läsvärt om tobaksladan i Åhus.

Författaren Håkan Steijen har skrivit en visa till den gamla spårvagnens ära. En av verserna lyder

Gamla sexton, du skramlade fram i Hägersten
Framåt kvällen alla ungar kuta' ner i allén
Vi låg i diket och spana' för å' se vem som va mé
Gamla sexton, våran spårvagn i Hägerstens allé

Selmedalsvägen nära hållplats Hägerstens Allé intill Tobaksladan. Foto: Leif Wiegurd

På väg mot Mälarhöjden mellan hållplats vid Fabriksvägen och Hägerstens Allé.

Invigning av ändhållplats Mälarhöjden (1913).

"Spårvägslinien Hägersten - Mälarhöjden på Stockholms södra förstadsbana invigdes den 30 april för allmän trafik. Första vagnen, som från Liljeholmsbron medförde bolagets styrelse och en del aktieägare, mottogs vid ankomst till Mälarhöjdens fästsmyckade station med jubel och hurrarop af den där samlade folkmängden. Ordföranden i platsens fastighetsägareförening boktryckare G. W. Wilhelmsson gaf i sitt välkomsttal uttryck åt befolkningens lifliga glädje öfver den nya förbindelseledens öppnande." 

Motorvagn 26 (A4) vid Fridhem. Foto: A. Malmström, 1913 – Digitala Stadsmuseet

Linje 13 och 16 (och 23 och 24) till Mälarhöjden var några av flera spårvagnslinjer som delvis gick i Stockholms förorter.

1911 startades en linje (utan nummer) av AB Södra Förstadsbanan. Driften sköttes av Stockholms Södra Spårvägsaktiebolag (SSB). 1913 gick förortsbanan, eller om man så vill spårvagnen, som Stockholms spårvägars (SS) linje 23 från Hornstull. 1922 byttes numret till 16 och linjen gick då från Slussen via Hornsgatan. Från Liljeholmen gick linjerna 16 och 17 (samt Gröndalsbanan linje 18 som efter Liljeholmsbron vek av mot Ekensberg i Gröndal), linje 16 och 17 gick från 1932 på egen banvall till hållplats Kilaberg där linjerna 17 (och senare även 14) vek av till sina destinationer. Följt av gatuspår i Hägerstensvägen från Kilaberg till Manhemsgatan i Aspudden och sedan på egen banvall med gatukorsningar till Mälarhöjden.

Linje 13, som tidigare trafikerat Ulvsundabanan, tillkom från Fridhemsplan över Västerbron från 22 november 1954.

Spårvagnstrafiken på dessa linjer lades ned den 4 april 1964 och ersattes av tunnelbana. Tunnelbanan går i en annan, mest underjordisk, sträckning till Mälarhöjden. Delar av den gamla banvallen från Axelsberg, samt platsen för vändslingan i Mälarhöjden, är än idag tydligt synliga om än delvis bebyggda.

När dubbelspåret och vändslingan anlades 1929 placerades hållplatsen mitt för Sätravägen (numera Mälarhöjdsvägen). Foto: Carl Sunnegårdh, 1930.

På fyrtiotalet flyttades hållplatsen tillbaka till den gamla placeringen vid Slättgårdsvägen.

SS linje 16 med A29 195 + B29 584 och personal i Mälarhöjden 21 mars 1964.

Plaskdammen vid lekplatsen längst ned i bildens mitt + En bild till

Den grunda dammen vid skolan bjöd på stor bad och plaskglädje främst bland de allra yngsta generationerna. Vykort från 1940-talet.

Mälarhöjdskrönets mast | Foto: Spårvägsmuseet
I Mälarhöjdens trafikantskyddsrum Noshörningen – i anslutning till tunnelbanan, fanns det under c:a 20 år en basstationsanläggning för Stockholms Stad.
Masten demonterades den 23 november 2011, med hjälp av ett helikopterlyft.

Flygbild över Hägerstens sågverk och tegelbruk 1930. Stora timmersläp ligger i viken och vid kajerna lastas skutor och pråmar.
I bakgrunden går spårvägslinjen till Mälarhöjden.

Stockholms Segelsällskaps eskadersegling och I och II klassens pokalseglingar 24 juli 1904.
Hägerstenshamnen sydväst om Stockholm, i fjärran t h Rotholmen.
Fotografiet finns återgivet i SSS årsbok 1905 s 44; alternativexponering i Birger Gustafssons samling Fo102744A.

Sydväst om Tankebyggarbacken i nuvarande Bredäng låg från 1886 Sätra gamla skola, där sista skolåret var 1928/1929. Sedan skolan upphört användes byggnaden  som ett populärt utflyktsställe och servering som kallades Sätrastugan (Sättrastugan) både sommar och vinter. Här har en hel skolklass grupperat sig runt trädgårdsborden. Byggnaden brann ner 1962. Foto: Carl Sunnegårdh.

Vykort daterat 15/6-1904: Hälsningar från Fridhem. "Här ser du Fläsket mitt i spaat. Känner du igen den härliga utsikten. Akta dej för den i månsken. Hälsningar"

Fläsket (Fläsklösan) med Fågelön i bakgrunden. Beskuret foto av en två meter hög tavla hemma hos Olle Wenrup.

Ett besök på Lyran som jag har starkt minne av är en konsert med gitarrduon Guitars Unlimited, med Ulf Wakenius och Peter Almqvist, i mitten av åttiotalet.

Ulf Wakenius: "This is the only time in TV-history where a Jazz Guitar Duo played live broadcast for several hundred million people. This will never happen again!"

Mälarhöjdens friluftsbad – Serveringspaviljongen i augusti 1939.

Ett trettiotal kappseglande segelkanoter varav flera från Mälarhöjdens KS, Ålstens BS.
Troligtvis även deltagare från andra klubbar i närheten: Göta SS, Huvudsta KK, SSK, SSS.

Här kan man höra Thord Lindé i en inspelning från 1994 sjunga epistel 42 - Ren Calad jag spår.
Kortpartiet utspelar sig på Klubbensborg i Mälarhöjden: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/32446 ♫

Mälarhöjdens Båtklubb i mitten av 60-talet innan stenpiren anlades som vågbrytare istället för den dåvarande som var flytande och förankrad.

Flera affärer vid korsningen Storsvängen–Hägerstensvägen: El, husgeråd, urmakare, optik, tobak, papper, kläder och sybehör.

Vykort från 1940-talet. Stadsbilden i centrum fick nya inslag i form av Bellmansbaren t v och postkontoret t h liksom hyreshusen uppe på Fridhemshöjden i fonden.

Konsumbutiken vid spårvägens ändhållplats.
Åren kring 1950 började ett nytt förortssamhälle växa fram i Västertorp och de nya affärerna där innebar givetvis konkurrens för de etablerade butikerna i Mälarhöjden vid ändhållplatsen, Brådstupsvägen, Storsvängen, Edward Schwarz plan. När de var som flest vid 1950-talets början fanns det drygt ett hundra butiker i området. Villaägareföreningen utgav årligen en lokal telefonkatalog för Mälarhöjden. I 1950 års upplaga fyllde bara annonsförteckningen sexton sidor. Det fanns t.ex fyra fiskaffärer, sex konditorier med eget bageri, tre skomakare, fyra färghandlare, fyra bosättningsaffärer, sex pappershandlare samt enstaka cykel/sport-, ur/optik-, sybehör- frisörsaffärer. Flertalet butiker var mycket små och inhysta i ägarens villa. De återfanns i hela området. Inte minst gällde detta livsmedelsaffärerna. Vid denna tid fanns i Mälarhöjden åtminstone arton olika speceri- och mjölkaffärer. Det var dit man kom med mjölkkrukan dinglande på styrstången och fick sina litrar upphällda direkt ur den stora mjölkspannen.

Affärslängan vid Slättgårdsvägens början byggdes i slutet av trettiotalet och inrymde bl a en av Oscarias skobutiker, en Kronlaxen-affär och en järnhandel.

Vykort från 1930-talet med motiv från Pettersbergsvägen 1.

Utsikt från Klubbacken över området längs Selmedalsvägen.

Verksamheten vid Mälarhöjdens Båtklubb låg inledningsvis nedanför Skoflickargränd.
Genom fina förbindelser inom Stockholms hamnstyrelse lyckades man 1924 få en flotte från fiskhamnen vid Munkbron i Gamla stan.
Denna flotte bogserades ut till Mälarhöjden och placerades vid Skoflickargränd(*). Platsen hyrdes av Stockholms kommun för 100 kronor per år.

https://malarhojdensbatklubb.se/om-mbk/klubbens-historia/

* "Skoflickare" är en äldre benämning på en person som lagar skor; en skomakare tillverkar skor.

I mitten av bilden ligger tomten där Mälarhöjdens Kanotsällskap startade sin verksamhet 1946.

MKS framtida och obebyggda tomt mellan de två mindre stugorna närmast stranden.

Per Stråhle: "Här kommer lite Mälarhöjdshistoria för den som är intresserad.
När sommarnöjena började byggas här i Mälarhöjden (som ju då hette Fridhem) under andra halvan av 1800-talet så var det främst avstyckade tomter nära vattnet som köptes för att bebyggas.
Det gäller dock inte Bedalund som byggdes en bra bit från dåvarande huvudbrygga (huset finns kvar och ligger vid nuvarande Tenngjutargränd). Det var rådman Carl Otto Simmingsköld och hans hustru Charlotta som 1881 köpte tomten åt sin dotter Beda (som alltså gett namn åt huset). Gissningsvis bebyggdes tomten 1881 med ett första hus. Det hyrdes sedan ut 1884 som sommarbostad med annons i Stockholms Tidningen. Badhuset som nämns i annonsen låg dock nere vid vattnet på en annan tomt som Simmingsköld ägde kallad Simmingsvik (där MKS håller till idag).
Senare byggdes två hus till på tomten (rivna idag) och då hade man både café och kägelbana som man kunde locka med när man annonserade 1904 för att hyra ut sitt sommarnöje. Nere vid Bellmanskällan där de flesta sommarbesökare höll till fanns det också reklam för att locka besökare till caféet och kägelbanan i Bedalund.
Under 50-talet gjordes en kraftig och tidsenlig renovering av Bedalund där mycket av den gamla snickarglädjen fick stryka med, sedan stod huset tomt under några år under 2000-talet. Under senare tid har dock det 140-åriga huset renoverats fint och ser ut att gå mot 150 bast i bra form.

Vykort fotograferat från Fridhemsbryggan.

Mälarhöjdens Kanotsällskap (MKS) ‒ Så här fortsatte det, men historien kunde ha slutat redan 1964......

Huset Ekorrvillan på Pettersbergsvägen 49, någon gång vid sekelskiftet. Gipsekorren i den kurliknande överbyggnaden mitt på taket klarade inte vädrets makter mer än ett tiotal år. Däremot fanns faktiskt de utsågade ekorrsiluetterna kvar i takets fyra hörn ända fram till höststormarna 1983.

Loviseberg och Ekorrvillan
Mot slutet av 1800-talet bytte Bedalunds brygga namn till Marielund, sannolikt efter den intilliggande villan. I dess närhet skapade skräddarmästaren Frans Erik Johansson efterhand ett eget, imponerande sommarsamhälle. Det hette Loviseberg och fanns, bara föga förändrat, kvar ända in i 1980-talet. Totalt ingick fyra bostadshus: nere vid stranden låg Stora och Lilla Sjövillorna och ovanför vägen fanns Loviseberg och Ekorrvillan. Själva hade skräddarmästaren och hans hustru en lägenhet i Stora Sjövillan. Under senare år bodde de här även vintertid – Johansson dog 1907. I övriga hus fanns släkten, som var ganska talrik, eller också hyrdes de totalt tio lägenheterna ut.

Loviseberg med adressen Pettersbergsvägen 51 är det enda hus som numera finns kvar. Det är en imponerande byggnad i tre etager; ursprungligen uppförd under något av 1880-talets första år.

Ekorrvillan uppges ha stått på Stockholmsutställningen 1897 på Djurgården. Där köptes den av Frans Erik Johansson och fraktades ut i nedmonterat skick till Fridhem för att sättas upp i slänten. Den lär ha räknats som traktens vackraste sommarvilla; i så fall under hård konkurrens från Lyran och Sagatun. Under alla förhållanden måste det ha varit den mest originella! Husets namn kom sig nämligen av att dess tak pryddes av en nästan meterhög rödbrun ekorre i gips med ett ekollon mellan framtassarna. Längst ut i varje hörn  av taket fanns dessutom en ekorresilhuett uppsatt. Inte undra på att de förbipasserande på vägen och vattnet häpnade!
Läs vidare genom att klicka här ~ finns även som Youtube video ~ som ett redigerat avsnitt ur boken "Mälarhöjden med omnejd" av Bo G Hall.

"Här ser Ni den brygga som ligger närmast efter Fridhem samt en af de båtar vi begagnade oss af. Den heter (icke Manditta!) Sjöfröken. Tycker Ni icke det vore bättre om den hette Fridhems ......? (Ni förstår väl, namnet på en sådan där kastmaskin, som fanns i Norrköping.)
Här skall Ni se det är varmt som i en masugn, kanske ännu varmare. Det håller nog i sig, ty barometern vill ej "falla" fast den står på yttersta kanten.
Jag hoppas Ni behåller mig kvar i edert (höns- eller häst-, hvilket som helst) minne ännu några dagar så att när detta vykort kommer Ni vet hvem det är ifrån. Många hjärtliga hälsningar Nils 'Stormkatt'."

Vykort med motiv från Pettersbergsvägen med Marielund t h i bild och t v trätrappan med åttiosju trappsteg som ledde till övre delen av Fridhem. Trappan fick namnet Jakobs stege 1924. Ekorrvillan skymtar i sluttningen t v och i bakgrunden ståtar huset Loviseberg. Foto i andra riktningen alldeles intill troligtvis daterat 1940-tal.

Bilden till vänster av slänten från Fridhemshöjden ner mot Mälaren är daterad 1984. Närmast vattnet löper Pettersbergsvägen. Bredvid den ljusa villan under byggnad ligger den berömda "Ekorrvillan", riven kort tid därefter. Även några hus på strandtomterna nedanför Pettersbergsvägen har ersatts av nya byggnader. Rolf Lönnkvist; "Flygfotografen".

Villa Backebo på Pettersbergsvägen 37. Läs mer i PDF-dokument 'Hus i Hägersten'.


 

I slutet av backen till höger om hästvagnen ligger Skoflickargränd.  "Skoflickare" är en äldre benämning på en person som reparerar (lagar, lappar, flickar) skor.

 

Pettersbergsvägen 40: Villa Christiansborg, byggd omkring 1880.



Motiv över huset Wilhelmsborg (Backebogatan 12).

Friluftunderhållning i Mälarhöjden 1954

Villa Sagatun (1880)

Flygfoto över Mälarhöjden, Fridhem och Mälaren (1936).

Karta "Fridhem" från 1917-1924: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/31572

PDF: https://stockholmskallan.stockholm.se/skblobs/1b/1b5e0f61-d918-4756-bbd7-8ac359580409.pdf

Karta från 1924 över Mälarhöjden och sydvästra delen av Stockholm.

֍ HÄGERSTEN FRÅN OVAN – IDAG OCH IGÅR ~ Hägerstensbygdens årsskrift 1993  | 44 sidor PDF dokument 60MB
     Innehåller intressant historia i bild och text ~ finns även som Youtube video

Karta från 1954 över Mälarhöjden, Västertorp och Hägerstensåsen.

Fler kartbilder: https://drive.google.com/drive/folders/1DFKbtt1Q2ZVqIIGLBFo4nbFq1zA48XFN?usp=sharing

Svandammsparken till höger i bild. Tellusborgsvägen, Oktobergatan och Vattenledningsvägen omsluter de nybyggda stadskvarteren. Till höger går den breda Svandammsvägen österut.

Midsommarkransen har fått sitt namn från 1700-talstorpet med samma namn, ett torp som låg på Hägerstens gårds ägor. Under 1900-talets första decennium köptes delar av gårdens mark upp av fastighetsbolag. 1909 påbörjades en utbyggnad av flerfamiljshus i Midsommarkransen och husen fick stenstadskaraktär. Lite som husen i 1800-talets innerstad, fast mindre!

Midsommarkransen var i början av 1900-talet en ganska lantlig förort med en del småindustrier, som man fortfarande kan se vissa spår av. Här fanns tegelbruk (Tellus), färgfabrik (Gentele), fotogenköksfabrik (Radius), svagdricksbryggeri (Munken), pianofabrik, tvättmedelsfabrik (Persil) och en hel del annat, bensinpumpstillverkaren MACK inte att förglömma.

Ända tills L.M. Ericsson 1938 började bygga sitt stora komplex nere vid Telefonplan. För det var inte bara en fabrik man byggde. Man byggde ett helt samhälle, den s.k. LM-staden. Det var nytt och framsynt. Ett stort, modernt brukssamhälle med bostäder för arbetarna i en standard som var ovanligt hög för sin tid, med varmvatten och badrum.

Tillkomsten av Ericssons fabrik var ett lyft för Midsommarkransen som förvandlade landsbygden till stad. Spårvägslinjerna förlängdes och ett forcerat bostadsbyggande kom igång.

Stenhuskvarteren rymde många smålägenheter med bra standard. Midsommarkransen blev en utpräglad arbetarstadsdel, något som förstärktes på 1930-talet då LM Ericsson flyttade hit sin verksamhet.

Midsommarkransen vid Södertäljevägen. Fler bilder: https://www.flickriver.com/photos/53303620@N03/tags/midsommarkransen/

Flottbron vid Liljeholmen. I bakgrunden Lövholmen och Gröndal. Fler bilder: https://www.flickriver.com/photos/53303620@N03/tags/liljeholmen/

Gamla flottbron vid Traneberg i Stockholm från väster. (foto 1912) □ Fler bilder

Återskapande av Stockholm som det såg ut 1925, på Södermalm, i Tantolunden och Liljeholmen: https://www.youtube.com/watch?v=V7Z0TQ6UK7w&t=122s

Området tillhörde i äldre tider Brännkyrka socken, och ingick i det omfattande Årstagodsets ägor. Fram till industrialiseringens genombrott i mitten på 1800-talet fanns där mest skogsbackar, några åkrar och ängar. Mellan Södermalm och Liljeholmen fanns det från 1600-talet en flottbro. Södertäljevägen gjorde en vid sväng (dagens Liljeholmsvägen) väster om Liljeholmsberget, där det fanns en väderkvarn. Vid 1800-talets början fanns tre gårdar i området, Löfholm, Katrineberg och värdshuset Liljeholmen.

Oj vad hände med vår Saab!

"På denna plats finns samlad aktuell och historisk information om stadsdelen Gröndal i Stockholm. Platsen för dig som värnar om kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer samt 1900-talets industrihistoria från ett av Stockholms första industriområden. Husen i kvarteren Taljan och Blocket är den enda samlade bebyggelse som finns bevarad av den typiska arbetarbebyggelsen kring sekelskiftet i Stockholm.
Fastigheten på Utkiksbacken 21 (Blocket 23) är en av de 12 fastigheter i Gröndal som klarade sig undan rivningsvågen på 1970-talet…."

Arbetarbostäder i Gröndal
Industrin växte i Gröndal vid den här tiden och det behövdes bostäder till arbetarna och deras familjer, hyresgästerna var oftast arbetare från de närbelägna fabrikerna i Gröndal och Lövholmen.
Ägarna hyrde ut större delar av husen för att finansiera husbygget, ett hundratal större och mindre hus uppfördes mellan åren 1898-1912. Idag finns endast 12 hus kvar.

Gröndals villastad – karta och reklamfolder: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/33180
Den här kartan och reklamfoldern över Gröndals villastad trycktes 1904 och finns infogad i 1907 års protokoll för Hälsovårdsnämnden i Liljeholmens municipalsamhälle.

  

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stora_Gröndal

Aspudden fotograferad av Oscar Bladh 1936. I bakgrunden Nobels krutfabrik i Vinterviken.

Vedtravar i beredskap i Aspudden i kvarteret Stenskvättan (nuvarande Botvidsparken).
Till vänster Schlytersvägen i kvarteret Sothönan, till vänster Lilla Aspuddsvägen (1941). Vedstaplar fanns det lite varstans i Stockholm på 40-talet

Sätravägen 6 i backen mot Hägerstensvägen. Fler bilder: Mälarhöjden, Bedalund, Sätravägen (1948-1954)

Aspudden oktober 1928: "A.M.C.K. har upptäckt en ny backe vid Aspudden, och där avhållit tävlingar för motorcyklar.
Liljekvist blev dagens snabbaste man, trots att han körde med sidvagn."
Många olika bolag producerade journalfilmer under stumfilmsepoken, vilka gick som förspel på biograferna.

Startplatsen låg i början av Hägerstensvägen:  https://www.youtube.com/watch?v=LJBAYWnXYFg

Google Maps: https://goo.gl/maps/K9D8RiRNuW7xJHJBA

 

FMCK bildades 1929 och FMCK Stockholm räknar den 25 november 1949 som födelsedag, då beslut på ett årsmöte togs om att driva verksamhet på Nybohov.
Verksamheten på Nybohov var livlig och omfattande och samlade stora skaror av "knuttar" på 50-talet. Den omtyckta anläggningen renoverades och byggdes ut 1956 med hjälp av pengar från Stockholms stad.

Då Nybohovskullen exploateras 1958 flyttade FMCK Stockholm till Kymlinge på Järvafältet där I1,
Ing 1 och A1 hade övningsområde. På Järvafältet hade FMCK och nybildade tävlingsklubben Järva MK möjlighet att utbilda, träna och tävla vilket man redan gjort sedan 40-talet.

FILM: Skinnknuttarnas paradis i Nybohov 1956 (efter 6.30min):

Foto motiv från stenpiren vid Klubbensborg daterad mars 2022: https://goo.gl/maps/muYxgSCMv1Uo618r5 ~ Google Maps

 "Perfect place to see the Aurora, Northern lights": https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/meteorologen-forklarar-darfor-blir-det-norrsken-i-stockholm

Bo Donath: "På en liten ö utanför Hägerstenshamnen ligger Rotholmen intill Lindholmen.
Där bodde, levde och jobbade Helmer och Märta Gustafsson. Mest känd är Helmer som Hempa. Han hade sitt båtvarv på den lilla ön. Han var en skicklig båtbyggare känd för många fina byggen. Mest känd är R6:an Silvervingen som konstruerades av den kände båtkonstruktören Tore Holm. Mellan 1931-1949 hann Hempa bygga 14 båtar. Bl.a två Folkbåtar varav en av dessa blivit K-märkt. Därefter var det mest reparationer av båtar. På ön fanns ingen ström eller dricksvatten. Till hjälp för att göra utsågning av bord till båtarna hade han en såg som drevs av fotogen. I seglarkretsar kallas ön för Hempas Holme. Vi i kanotseglarklubben MKS (Pettersbergsvägen 54) kunde ofta få hjälp med råd och tricks om reparationer och båtbyggeri av Hempa. De levde på ön fram till hans död 1969. Huset brann ned 1972."

Berättat av en tidigare intillboende:
"Rotholmen... som barn bodde jag i Hägerstens Gård på andra sidan vattnet ovanför båthamnen. Många fantasier om hur de hade det på ön - vad de levde av, hur det var på vintern. Familjen hade både gris och hönor. Stilla dagar hördes till och med hönskacklet bort till oss. I november slaktade de grisen – då ljöd det över hela Vinterviken. Hos familjen bodde deras barnbarn, en pojke. Vintertid när isen låg säker tog han sig lätt till skolan i Blommensberg. Osäkra dagar sköt de en eka framför sig för säkerhets skull. Många var de solvarma dagar då familjen tog båten den korta vattenvägen till Bullen – en mindre slät stenhäll som stack upp ur vattnet – för bad och rekreation. Med följde förstås familjens schäferhund, Zita, som i vanliga fall vaktade ön mot intränglingar. En sorgens dag när polisbåtar m.fl. ankrade vid ön. Båtbyggaren hade av sin hustru hittats naturligt avliden nere vid strandkanten i en av de mahognybåtar han just arbetade med. Hur jag vet detta? Under en isvandring långt senare uppmärksammade jag en kvinna som helt stilla begrundande länge såg in mot ön. Kvinnan var båtbyggarens hustru. Samtal jag minns."

Bilder och mer historik om Helmer Gustafsson: https://drive.google.com/drive/folders/16RXHWmMM8X-z6aHdgIqZXMH0Uex-9w3c?usp=sharing

6mR SWE31 "Silvervingen" konstruerades av den legendariske Tore Holm, 4 gånger olympisk medaljör och designer av några av de mest framgångsrika 6-metersbåtarna i världen. Hon byggdes 1939 av Helmer Gustafsson som arbetade på Hägerstens varv och byggde Silvervingen vid sitt egen sjöbod hemma på ön Rotholmen i Mälaren.

 

 

 

Två nyinvalda medlemmar i MKS seglar Trapez-jolle på Fiskarfjärden hösten -69. Fotograf/båtförare/MKS kamrater: Hasse Thambert och Bengt T Ljungh

Svensk dokumentär från 1970. Aspudden är en av Stockholms äldsta förorter, tänkt som ett mönsterområde för arbetare i början av förra seklet.
Aspudden var rivningshotad. En aktionsgrupp hade bildats för att bevara det som nu var starkt förslummat.
En film av Rainer Hartleb. https://www.svtplay.se/video/33483418/jag-bor-pa-hagerstensvagen (51 min)


BILDARKIV: Mälarhöjden med omnejd

Södra farleden- Bockholmssund-Stockholm (Mälaren) - Några notiser
 av Kjell-Ove Matsson, Västerås, 1981

Ångbåtskarta öfver Stockholms omgifningar: Mälaresidan. D.M. Eurén 1897.

 

   

 

Så byggdes Stockholm 1:
Senmedeltid & Vasatid 1470-1570

Så byggdes Stockholm 2:
Stormaktstidens huvudstad 1630-1710

Så byggdes Stockholm 3:
Frihetstidens huvudstad 1720-1772

Så byggdes Stockholm 4:
Industristaden 1860--1905

Så byggdes Stockholm 5:
Folkhemsbygge 1905-1945

Så byggdes Stockholm 6:
Skördetid och Rekordår 1946-1982

Så byggdes Stockholm 7: Samtid och framtid

Stockholm 1909: Slussen & Katarinahissen

Vyer från det Gamla Stockholm (1909-1916)

Stockholm 1913: Söndagsliv i Vasastan

Familjen Karl Vilhelm & Beda Henrika Rosén tillsammans med barnen i Älvsbyn i början av 1930-talet.
fr v: John (min pappa), Gertrud, Gunhild, Iris, Helge, Mårten, Knut och Ebbe. Saknas på bilden: äldsta syskonen Axel och Siri.
Syskonskaran samlad på bild i slutet av 1950-talet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till början av sidan