"Minns den tid då vagnen vände i Fridhem" Artikel i 'Söder om Söder' onsdag 23 augusti 1989 kompletterad med några bilder. – Spårvagnarna var pulsådern, Mälarhöjdens livsnerv under 20- och 30-talet. Utbyggnaden av spårvägen var själva förutsättningen för de sydvästra förorternas framväxt under den tiden. Det säger Bo G Hall som är hembygdsforskare i Mälarhöjden och som gärna berättar om de två linjer som frekventerade Mälarhöjden under 1900-talets första hälft. 1913 invigdes linje 16 som gick från Slussen inne i centrala staden, över Liljeholmsbron och genom Aspudden för att slutligen vända i Fridhem, som Mälarhöjden hette då, på den gröna yta som idag ligger framför tunnelbanestationen. – Känner man till det kan man fortfarande se var vändplan låg. Och stora delar av den ursprungliga banvallen som går genom området finns kvar även om spåren givetvis är borta, säger Bo G Hall. SAKNAD I RÖSTEN Det är inte mer än 25 år sedan som spårvagnstrafiken i Mälarhöjden lades ned. 1964 togs linjerna ur trafik samtidigt som tunnelbanan växte fram. I april 1965 var till exempel tunnelbanan framme i Sätra. – Många av de äldre talar ofta med saknad om spårvagnarna. Tunnelbanans anonymitet har aldrig kunnat ersätta vad befolkningen kände för sina spårvagnar. Redan i slutet av 1800-talet fanns det hästdragna spårvagnar i Stockholm. De första elektriska spårvagnarna kom åren 1905-10. 1913 fick Mälarhöjden sin första spårvagnslinje och så småningom kom även en andra linje, nummer 13, som gick till Fridhemsplan över Västerbron. GODSVAGNAR MED VIRKE Innan Mälarhöjden fick sina spårvagnar var området ett sommarsamhälle. Här hade välbeställt folk sina sommarnöjen, det nuvarande fiket Lyran är ett exempel på ett sådant. Hit tog man sig sommartid via båt från staden. – Men i och med spårvagnen blev det möjligt att bo permanent härute. Det märktes framför allt under 20- och 30-talet då egnahemsbebyggelsen växte fram. Då fanns det särskilda godsvagnar som hörde till spårvagnen för transport av virke. KONDUKTÖRER KÄNDISAR På 50-talet minskade spårvägens betydelse för godstrafik då bilar och bussar tog över sådana transporter. När sedan tunnelbanan växte fram fanns det inte längre någon framtid för spårvagnarna. – Det fanns en speciell känsla med spårvagnen. Konduktörer och föraren var kända personer som alla kände till. De fick speciella smeknamn och det skrevs visor om de olika spårvagnslinjerna. – Ja, det finns många roliga historier om spårvagnarna, säger Bo G Hall. Och intresset finns kvar. När vi har hembygdsdagar är det alltid vykorten med den gamla linje 16 som går åt först. ELISABETH JANSSON |
||
֍ Tips! Sevärd
kortfilm (13 min) Den förlorade melodien (1957): Om Stockholm och dess svåra trafikproblem. Propaganda för att använda allmänna trafikmedel. |
||
Klippte samman två korta filmsekvenser. Den första från sommaren -58 efter påstigning i spårvagnen vid Mälarhöjdens vändhållplats och den andra från -65 vid den nyinvigda T-banestationen. |
En åktur 1930 från Hägerstens Allé till
Mälarhöjdens Centrum, i det som nu kallas Krausparken (Spårvagnsparken).
Lite kuriosa. Spårvagnskuren från Hägerstens allé finns bevarad (om än
modifierad till lusthus) på en villatomt på Hökarvägen.
Mälarhöjdens spårvägsstation och serveringen i början av stationsbacken
När AB Södra förstadsbanan inledde sin trafik från Liljeholmen och ut mot våra trakter den 4 augusti 1911 så var ändstationen Hägerstens allé. Vagnarna var skyltade med gula skyltar som det stod Hägersten på. Det gick även trafik från Liljeholmen till Midsommarkransen och Tellusborg och dessa linjer hade röda respektive blåa skyltar.
1912 bestämdes att förlänga banan från Hägerstens allé till Fridhem och den 1 maj 1913 invigdes den sträckan. Poststämpeln byttes från Fridhems Villastad till Mälarhöjden vid årsskiftet 1913/1914, så efter det skyltades spårvagnarna med Mälarhöjden istället.
Fotograf: Waldemar Wilhelmsson. Källa: Mälarhöjdens Tidning 1912 via Bo G Hall och Hägerstens Hembygdsförening
Spårvagnshållplats Hägerstens Allé (1931)
Ett tåg bromsar in inför hållplats Storsvängen. På Hägerstensvägen syns samtidigt en hästdragen kärra.
Ungefär där Örnsbergs tunnelbanestation ligger nu och strax innan
hållplats Blommensbergsvägen befann sig spårvagn 16 på denna bild. Fotografen är
Gunnar Blumenberg och Gunnar Friberg har skrivit en text. Fotografiet är
publicerat i Stockholms Trafikalmanacka 2019, juli månad.
Vad vi mer får veta av texten är att byggnaden på vilken det står ”Sellbergs” användes som spårvagnshall, men ”Jakobsdalshallen” som den hette upphörde att användas som det redan 1945. Det är Hägerstensvägen vi ser på höger sida. Spårvagnen vi ser längre bort står inne vid hållplats Fabriksvägen. Vidare att Axelsbergs centrum skulle byggas där skogen vi ser låg. Huset som kikar fram mellan träden ligger på Klubbacken. Det framgår inte av texten när fotografiet togs men det var helt säkert i början på 1960-talet. Linje 16 togs ur drift den 5 april 1964.
Ett utdrag från Stockholmskartan 1963 om det kan svårt lokalisera sig på bilden. Den kommande tunnelbanan är utsatt.
|
Spårvägståget i Hägersten, Aspudden, Midsommarkransen |
Brännkyrkahallen (1946) filmarkivet.se
Bilder från arbetet i Brännkyrkahallen som var en vagnhall för
spårvagnar som trafikerade de sydvästra förorterna i Stockholm.