Profilen 1998

Klicka bilden

Redaktionen för MKS verksamhetsberättelse fortsätter på egen begäran den mycket uppskattade serien "Profilen", där vi intervjuar kända MKS-personligheter på ett inträngande sätt.

Denna kväll krävs inget letande i kartan då vi beger oss till MKS hemmaort Mälarhöjden för att förhöra och genera herr Five-O-Five: Ebbe Rosén. Vägledda av en stark epoxi-lukt blandad med lukten av brända VAX-datorer från 80-talet hittar vi Ebbe i källaren med en Harken-råtta i ena näven och en DAT-bandspelare i den andra. Han försöker slänga igen dörren, men er utsände är van och blockerar dörren med Rutgers gamla träcenterbord som han fortfarande tror är konkurrenskraftigt på ett kvällskör.

- Tjaba ! Stör jag?

- Jaaa, jag skall faktiskt meka lite; babords vantsträckare sitter 2,4 grader fel i förhållande till spridarnockens bakersta position. Det var därför vi inte vann VM.

- Ja, det var konstigt; så mycket som ni hade tränat innan.

- Precis; både i år och i fjol !

- Jaja, en annan fråga: vilken båt har betytt mest för dig som seglare och person ?

- IC-kanoterna i Formacell vi byggde på 70-talet, det var grejor det; master i armerat gjutjärn, segel av presenningsduk, ytfinish av Servalac köksfärg och glasfiberflagor i näsan. Det var en upplevelse för en sann karl av det rätta virket. Jag vaknar fortfarande kallsvettig ibland. Som seglare däremot är det dock 505; jag vet inte hur många jag haft men den sista har alltid varit den bästa och det gäller speciellt min Waterat som jag haft längre än någon annan båt.

- Men Laser´n då ?

- För lite trim och mek; det passar inte riktigt min delikata natur. Att hänga är mer en syssla för dresserade apor och det har vi fått alldeles för många av i klubben, dessutom är sittbrunnen så kort att mitt kastspö inte får plats. Det var därför Olle och jag skaffade varsin RS600 med en betydligt högre halt av kolfiber och avancerat trim. Jag tycker att vi skulle fota ut några Lasrar så att Olle och jag kunde få mer plats; helst en egen ramp.

- Vad är det viktigaste för att bli en bra seglare ?

- En stor verktygslåda, ett gigantiskt garage, en polare med körkort samt ett brinnande intresse för Hempas holme som skall förvaltas under vintermånaderna på traditionellt sätt med åtföljande behov av att raka tungan !

- Va, nu hängde jag inte med riktigt ?

- "My lips are sealed" som tysken säger.

- Vad skall du göra när du blir pensionär om några år ?

- Meka med min Waterat: automatiskt centerbord, integrerad protestflagga, kastspö i höggradig kolfiber inbyggt i spinnbommen, dävertar för rullatorn, skotbåge i titanium med kombinerad vantsträckarjustering/självlänsöppning, aerodynamiska trapetswirar, automatkorrelerad cunningh.....

- STOPP! kommer du att hinna med några kvällskör då ?

- Ja då, det blir renässans; jag tror att Pelle och Roffe är på gång att skaffa RS600 och då brukar fler haka på och jag har flera års försprång vad gäller trimmet !!!

- Ja, det kan du behöva. Nu ska jag snart släppa ner dig i din verktygslåda igen, jag skulle bara vilja be dig om några tips till alla oss som inte har några internationella meriter !?

- Tävla i trettio år med samma gast och skruva dig till en bra båtfart, köp hem tax-free whisky och drick till middag hemma hos någon kompis, träna inte för mycket för då pallar du inte trettio år.

- Det där med wirren fattade jag inte ?

- Då håller man sig nykter och fräsch i ett halvår efteråt.

- Avslutningsvis, ryktet förtäljer att du en gång tog en taxi för att hinna till kvällskörsstarten; inte kan väl det vara sant ?

- Vadådå, det handlar väl om prioriteringar ?!

- Jaha, men vem vinner kvällskören i år ?

- Jag eller Roffe eller någon annan 40-taggare; annars lägger jag av med Laser.

Vi drar oss hemåt med den fasta förvissningen att seglare är alltid unga.


TILLBAKA

- MÄLARHÖJDENS KANOTSÄLLSKAP -
favorit i repris ur verksamhetsberättelsen '98