Har man en gång varit i Hamburgsund, vill man dit igen. Dramatisk västkust, med mycket grov sjö. Klubben drivs av ett gäng jolleseglare, som insett vikten av umgänge och enkelhet. Som i MKS!

För min egen del var det massor av år sedan lasern seglat på annat än Fjåset. Tyvärr kom vi inte att segla ute på havet. Dom beryktade vågorna var därför ytterst måttliga. Ändå gör den dramatiska inramningen seglandet laddat, med en spänning och dramatik, som inte finns på östkusten.

Boendet skedde på en camping i närheten. Små stugor, eller tält. Många möjligheter till social gemenskap.
Gliringarna och sarkasmerna åkte mellan verandorna. Det var helt enkelt gott om bra eftersnack och ljug.

Själva bidrog vi (Pelle, Olle, Irene, Henrik) frikostigt till ljugandet, genom att ägna första kvällen åt världsproblemen, men framför allt åt öl. Problemen var inte lösta förrän långt in på småtimmarna. En ungdomlig start på en master regatta. På morgonen tittade våra kära göteborgska grannar på oss, med den där igenkännande och överseende blicken: Ja se ungdomar!
Att betraktas som ung i det här gänget, kändes inte helt fel. Kanske var det denna upptakt, som fick en viss Herr Sundelin, (Stefan) att morgon och kväll parkera i vårt kök.
En synnerligen sympatisk person, som inte bara hade en massa att berätta om sina bröder, utan även seglade suveränt hela tiden. Boendet var helt enkelt bra!

UT PÅ VATTNET!
5 av 55 deltagare var MKS:are. Ett mycket "tungt" gäng, som verkligen skulle kunna skrämma upp vilken räv som helst! Sjöbrisen uteblev för det mesta, så seglingarna blev lite halv snurriga då och då. Förstår inte varför arrangörer envisas med linjestarter. Men sådan var det.

I första racet fick Janne Söderbäck materialfel direkt.
Vi andra åkte runt i samlad trupp. Totalt var det väl det vi gjorde hela tiden. Det var ingen som riktigt fick till det där lilla extra som behövdes.
Kompetensen var skrämmande hög. Vred det, slog dom flesta direkt. Materialet hos flertalet var perfekt.
Mycket fräscha kläder och vältränade kroppar. Nya löständer och käpp i Kevlar.

Bäst av oss lyckades Pelle. Speciellt i sista seglingen, som han vann.
Hur gick nu det till, undrar man?
Enligt Pelle fattar tydligen inte göteborgare och andra icke Fjåsetseglare, att vrider det 180 grader, kan en modest justering av skotningen vara på sin plats.
Något att tänka på, när man får bommen i huvet!

Varför gick det då inte bättre än det gjorde för oss?
Det här gänget var ju väldigt potent!
Jag har under djup hypnos, kommit fram till tre anledningar:

1: Starttiden!

Att inte komma iväg kl: 1800, medför för oss MKS:are, en allt för stor rubbning, av så väl tids uppfattning, som dygnsrytm. I princip sov vi, när dom andra startade!

2: Referenspunkter:

Prickar och öar har ett helt annat utseende, än de förekommande på Fjåset. Detta frambringande hallucinationer och en känsla av främlingskap.

3: Vattnet!

Var det ehuvudtaget vatten?
Det smakade så salt! Gift!! Var det någon, som försökte förgifta oss?

Jag försöker absolut inte bortförklara någonting. Men tänk efter själv!
Skulle DU kunna prestera max; när du främmande inför dig själv, i ett halvsovande tillstånd, upplever hallucinationer! Eventuellt orsakade av förgiftning!?

Socialt fungerar sådana här tillställningar bra. Räkaftnar, öl dito, och alla möjliga andra aftnar. En bestående av frågesportspromenad, med grillning i exotisk miljö. Stämningen under dom här dagarna, var mycket bekväm. Segling och andra aktiviteter i en lagom blandning.

En speciell överraskning, bjöds Pelle och jag på av en viss Bosse Österberg. Han hade släpat dit det där monstret Laser 5000. En maskin, med två man i trapets, vingar och hur mycket segel som helst. Som 505-seglare blev jag betrodd att prova på. Turligt nog, blåste det inte så mycket. Men till och med en liten by, fick ekipaget att sticka iväg ordentligt. En trevlig överraskning!

Min egen målsättning , med den här regattan. Nämligen att komma 0,3 poäng efter Christer Ljunggren totalt lyckades!
En underbar känsla. Vilka av oss som var gubb-gubbar och junior-gubbar och vad det ena, eller andra heter, har jag ingen aning om. Här kommer i alla fall lite siffror!

 1. Anders Sörensen 8, 1, 6, PMS, 2, 4.   21p.
 2. P-A Hallberg
 3. Curt Blidner
 4. Tomas Franzén
 5. Ingvar J:son Krook
 7. Per-Arne Ek 18, 14, 9, 17, 13, 1.    77p
 9. Lars Wastesson 14, 21, 13, 10, 7, 10.    84p
16. Christer Ljunggren 28, 16, 17, 6, 28, 9.    105,7p
17. Olle Wenrup 16, 2, 10, 33, 20, DNS.    106p
34. Jan Söderbäck DNS, 18, DNF, 19, 6, DNS.    Massor

Det slår mig plötsligt: Om vi seglat på Fjåset, hade resultatet inte sett ut så här!
Någon smartskalle kanske invänder; Om inte "om" funnits, skulle kärringen ha stångat tjuren!
Då slår det mig: Vad har kärringar och tjurar med gubb-race att göra?
Någon kanske säger: Ingenting!
Då slås jag av insikten: Det är insikten, som slår mig!
Någon kanske tar en öl!
Det skiter jag i!

Olle

TILLBAKA

- MÄLARHÖJDENS KANOTSÄLLSKAP -
Favorit i repris ur Verksamhetsberättelsen '94