PRESS RELEASE 28 SEP

Komplett resultatlista

Bilder: 18-20/9 , 21/9 , 22/9 , 23/9 , 24/9 , 25/9 , 26/9 , 27/9 , 28/9

Bilder från Lissabon & Cascais fotograf: Anna Arvedson

Wolfgang Hunger & Holger Jess från Tyskland är nya världsmästare i 505

Australiensisk rapport från 505 VM

SWE-8232 Rapport från VM

Olle och jag slutade på en sammanlagd nionde plats, vilket vi efter omständigheterna var nöjda med. Väderförhållandena var lättvind vilket tidigare varit till vår fördel, men sedan ett par år tillbaka har vi tappat något av vår "spets" i det registret och i stället hittat mer fart när det blåser på. Så vi hade hoppats på mer vind och det var väl också vad de flesta hade förväntat sig. Arrangörerna bad t.o.m. om ursäkt för den svaga vinden vid prisutdelningen!

Det blev inget för-VM (ingen vind) och typiskt nog under mätdagen så blåste det örnbrall och regnade! Men övriga dagar var vädret kanonbra, varmt, soligt och kortbrallsväder. Behaglig temperatur, 19 grader på morgonen som vanligtvis steg upp till 27-28 under dagen.

Första dan var det inplanerat två race, varav endast ett kunde genomföras. Här uppgav Race Committee en kompasskurs till 1:a märket som sedan visade sig inte stämma alls. Vilket fick till följd att många förseglade sig och fick hissa spinnaker och slöra till kryssmärket. Tyvärr var vi på högerkanten och blev bland de sista i fältet att runda. Därefter avtog vinden mer och mer och till slut var det näst intill stiltje inför den avslutande länsen i mål. RC hade också valt att starta på banan närmast hamnen där det låg två containerfartyg i vägen inne i själva banområdet. Inte så lyckat!

25 båtar klarade inte maxtiden och fick därför ingen placering. Vi gick i mål som 64:e båt. Ingen bra inledning för oss alltså. Men Krister/Thomas började desto bättre, med en 3:e plats!

I år har man inlett försök att segla olika bantyper och köra flera race. Dels med anledning av att nya stora spinnakern kommer bli mer avgörande på länsarna men också för att de flesta vill segla fler än de planerade 7 delseglingar, som gällt sedan VM -95.

Vid fler seglingar än en om dagen så seglar man två race där man går i mål efter andra länsen. Dvs. kryss, läns, kryss, slör/slör, kryss, läns i mål. Vid 1:a märket halvvindar man en kort bit på ett s.k. "Dogleg" till ett märke varifrån man länsar ifrån. Det här var nu inte alldeles perfekt eftersom det ofta var möjligt att hissa spinnakern på doglet'et vilket kraftigt störde babordskanten inledningsvis ner mot märket.

Det känns annars helt rätt med fler länsar. Slörarna har tenderat dra ut fältet och bara bli transportsträcka. Kul när det blåser men det kommer också blir bra fart på länsen med nya spinnen! Det här var alltså sista racet med den gamla spinnakern (20 kvm) och från och med 1 oktober kan man hissa upp en på 26 kvm i stället. Det råder delade meningar om vi ska ha kvar slörvarvet eller ej men nu bestämde man på AGM att behålla det tillsvidare.

Sjösättningen vid klubben var en katastrof. Det tog 1.5 timme att få i alla båtar och inför andra dagen stod vi sist i ledet i sällskap med Ali Meller. Ali, ordförande i Int. 505 förbundet, gick i god tid in på Race Office och varnade för att de kanske måste skjuta upp starten, så vi kände oss ändå ganska lugna för att hinna ut. Det tog 30 min att segla till startområdet men när vi närmade oss såg vi till vår förtvivlan att starten redan gått och grinden höll på att stängas! Vi blev så klart jätteförbannade och seglade ner till RC-båten och frågade vad de håller på med. Men vi fick inget svar utan alla smet snabbt in i kajutan och gömde sig!

Nåväl, vi startade därifrån och seglade racet. Redan vid 1:a märket var vi med och fortsatte sedan segla bra och gick i mål som 29:a. Men väl i hamn fick vi besked om att vi inte startat i tid och således fick vi ingen placering. Vi lämnade så klart in en protest, vilket även 3 andra besättningar också gjorde. Under förhandlingen var det helt uppenbart att Race Office och Race Committee hade klantat till det. Den person som tog emot Ali's varning glömde bort att meddela vidare till RC ute på banan. Vi hade även synpunkter på hur illa sjösättningen var organiserad. Det fanns t.ex. ingen ansvarig Beachmaster och för varje båt som kom i blev slipen bara smalare och smalare eftersom alla släpkärror tog upp plats.

Alla 4 besättningar fick dock rätt och gottgörelse i form av Medelpoäng för racet (snittet av alla race utom de man räknar bort).

Tredje dagen kunde 2 race genomföras. Vi missade faktiskt starten rejält i båda och 1:a kryssen blev svårseglad. Vi rundade ändå som 14:e och seglade upp oss hela tiden, kom i mål som 5:a.

Hugh Stodart/Simon Gorman från Australien vann 3:e racet. De är också duktiga 18-fot seglare. Det var kul att se så många australiensare med i toppen i år. De har annars varit helt chanslösa i lättvind men har nu börjat använda samma typ av rigg som vi gör i Europa och i Staterna och det är klart att det då börjar gå bra igen!

I 4:e racet var vi långt efter och det var lite tungt, vi slutade på 23:e plats. Krister/Thomas var hare och tog segern i denna segling!

Nu tänkte vi att det måste bli minst 8 race så vi kan räkna bort 64:e och 23:e platsen. Annars skulle det bli svårt med en topplacering.

Fjärde dagen, ett race på programmet. Vi låg med i toppen hela racet, började med att segla upp sig från 8:e till 5:a på sista länsen. Kryssen innan blev lite kortare och alla i toppen måste ha fatt hjärnsläpp för alla gick för långt innan man gippade till märket. Vi tänkte inte oss för heller och tappade 4-5 båtar på det och sista kryssen blev även den kort. Tidvattnet hade då vänt och vi kom in som 10:a i mål, precis före Hamlin. Hamlin/Martin blev faktiskt först dömda som 10:a men vi var säkra på att det var vi som var det. Senare på kvällen hade de ändrat i resultatlistan som tur var! De hade väl kollat på video och noterat att vår för var aningen före.

Hare i nästa kör alltså!

Eftersom det tidigare dagar varit fördel att gå in mot land kände vi oss ganska säkra på en bra placering. Krister/Thomas hade samma läge när de vann 4:e racet. Det är lite nervigt att vara hare men det gäller att som rorsman bara att koncentrera sig på att segla, titta framåt och stänga av öronen under de första 4 minuterna när man öppnar grinden. Ibland hör man krockar och panikvrål och ibland kommer nån båt riktigt i närheten i lä och viker av utan kontakt - men det är bara att förtränga och segla på!

Tja, mycket riktigt var det fördel att gå mot land och vi rundade upp med ganska bra lucka till Brett Van Munster. Vi höll lucka på länsen och sen nästa kryss var det ju lätt att välja kant igen. Wolfgang Hunger/Holger Jess hade också rundat bra och bytte plats med Van Munster och var sen de som jagade oss runt banan. Vi ryckte under sista varvet och gick ifrån både på länsen och sista kryssen. Hunger/Jess berömde oss speciellt för vår perfekta tajming i slagen mot kryssmärket på layline!

Det var verkligen kul att vinna ett race och vi kände att vi ändå var med och kunde kämpa om en topplacering om det skulle forsätta gå bra.

Nåja, säg den lycka som varar... vi kom på 20:e plats i nästa race och vi låg nu nia sammanlagt. Hunger/Jess var då redan klara världsmästare men 3 båtar kunde ta 2:a platsen (Pinnell, Bergström, Hamlin). Vi kunde avancera men bara 2 placeringar, vilket det i och för sig var goda chanser för.

Fredag! Sista dagen blåste det äntligen som vi hela tiden hade hoppats på. Vi startar bra och är med i toppen, vi rundar som 4:e båt precis före Hamlin. Jeff Miller leder, Krister/Thomas 2:a, Molund/Barne 3:a. Nu tilltar vinden efter att ha dojjat på slutet av 1:a kryssen. En regnby passerar och det blir noll sikt. Nu blåser det plötsligt 8 m/s och full planing på länsen och alla spejar efter märket. Till slut dyker det upp och Molund/Barne har tagit över ledningen före Krister/Thomas. Vi har tappat några båtar och ligger nu sjua när vi plötsligt ser att Race Committee båten har hissat avbruten segling och att alla ska segla mot hamnen! Oj, oj, oj vilket misstag de gjorde! Alla blev såklart skitförbannade. Vädret hade då precis klarnat upp och det blev perfekt segelväder och kunde ha blivit en omstart.

Tja, så var det med det. Det blev ingen omstart och packning av containern kunde påbörjas kl 14, som var sista tidpunkt för start. Ganska trist avslut. Containern är tillbaka i början av november, då vi ska till Köpenhamn och hämta hem båten. Vi passar samtidigt på att segla med danskarna i Farum.

En kul grej som hände dan efter 6:e racet som vi vann: Alla båtar var på land med segel hissade och Olle och jag hade gått och käkat en burgare. När vi kom tillbaka sa Johan att det kommit en kille som sett HiQ-loggan och frågat vad vi var for ena. När Johan nämnde att vi vunnit senaste racet blev han jätteimponerad. Ingen aning om vad det var för en, men tydligen gjorde det stort intryck på honom.

Ebbe Rosén

505 Sweden Archive Home

— Sv.505 Förbundet —

Uppdaterad 2020-03-11